Aftonbladet – 8 januari 1846, sida 1

unge vän. Ni år en rätt vacker gOSsse, ni ser klok och förståndig ut; hon har sålunda velat godtgöra er olycka, att hafva blifvit faderoch moderlös. Har ni något prestbetyg, något bevis att edra föräldrar äro döda? v — Ja, herr notarie, dem har jag der hemma. — Ni måste skaffa mig dem... Den öfvergifvenhet, hvari ni befunnit er, är en god skola; den bör hafva lärt er-att endast räkna på er sjelf... Ni har säkert några skulder, eller huru ? tillade notarien, med en af sina satiriska miner. Mer och mer öfvertygad att frågam handlade om hans giftermål, svarade Gideon: — Fru -Amelin tör kanhända öfverdrifva dem, men ni kan vara fullt öfvertygad, min berre, att de icke äro: större, än att de skola bli betalta inom ett par dagar. — Fru Amelin? upprepade hr Pichon. — Ja, fru Amelin... ty fast hon inte sagt mig ett ord derom och fast hon till och med tog emot mig litet illa i går afton, är jag dock säker att det nu är fråga om... —: Om hvad då? — Om mitt giftermål med hennes dotter... Ni vet nog... z — Jag? jag vet ingen ting, jag kähner hvarken fru Amelin eller hennes dotter; men det kan ändå vara bra att veta... och det: blir då ett nytt äktenskapskontrakt som kommer ati uppgöras hos mig... ifall.ni ändå skulle fortfara i e:t nuvarande beslut. 2 — Hur kan ni tvifla på det? — Vi få väl se, min vän; men låt oss tala om er familj; har ni inga andra slägtingar?