Aftonbladet – 7 januari 1846, sida 1

förtjenar uppmärksamhet, är det som angår förvaltningens organisation, och den omständigheten i förslaget, att öfverståthållaren bör-vara kommitteens ordförande. . Det är icke derföre, att någon erinran kan vara att göra mot denna befattnings innehafvande af den närvarande öfverståtbå!laren, hvilket också grefve F. ganska rätt observerat, utan för. den stora orimligheten att hopa alla möjliga sådana kommunalbestyr på denne. embetsman, hvars tid redan förut är alltför mycket upptagen. Reservationen lyder sålunda: : Då jag från första stunden, och till en början bland minoriteten, yrkat och sökt försvara de fleste af de hufvudgrunder, hvarpå kommitteens förslag är fotadt, så är det hvyarken emot upphörandet af den natura prestation, beräknad efter längden af egande hus, hvilken hvarje husegare hittills enligt 1749 års författning ålegat; och icke heller emot gemensamheten för alla hufvudstadens busegare. att deltaga i afgifter enligt taxeringsvärdet af en hvars fastighet, eller dess nu tillsvidare föreslagna belopp. af 32 sk. bko för tusendet, som min reservation är rigtad; tvärtom, jag fortfar att anse dessa grunder såsom hufvudsakliga och alldeles oundvikligen nödvändiga; så framt någon förbättring i lyshållningen skall kunna :tillvägabringas; och ehuru S:t Catharine församling och den del deraf, som jag bebor, itroligen hyarken snart eller någonsin kommer att upplysas från löpande-gasrör, tror jag mig dock hafva bedömt saken rätt, då jag ansett äfyen mina kommittenters och eget sanna intresse befordrädt genom geslysning af de tätare bebyggda delarne af staden öch malmarne, der sådan anstalt kan med fördel anbringas, hälst äfven vi; både vid besök i dessa trakter ega nöje och-fördel af en-sådan fullkomligare lysning, äfvensom -vi derigenom i proportion böra få tillgodonjuta en vida bättre, mera jemnt utbredd, och icke mera kostsam lysbällning inom eget distrikt, än som eger rum för närvarande. Jag kan således icke annat än begagna tillfället att på det högsta tillstyrka herrar husegare att gilla dessa grunder, -derifrån icke något undantog; på sätt en annan reservant önskat, borde, enligt min tanka; ega rum, om icke för sådane-fastighetsegare, som icke kunna sägss bo inom hufvudstaden, fastän deras landtgårdar, genom en:egen beräkning af församlingarnes territorial-område, i andra afseenden höra till samma kommunal; desse fastighetsegare böra äålltså från afgifter befrias. Men i ett annat för ingen del ovigtigt afseende, tror jäg kommitteens förslag vara mindre rigtigt, nemligen i organisationen at den administration; som skalltaga befattning med såväl verkställigheten af nya förbättrade lysningsanstalter, som ock: sedermera vaka öfver deras ordentliga skötsel, hvilka ämnen påtagligen utgöra föremål för tvenne ganska olikartade bestyr; så att, i förra hänseendet, behöfves en af högst få,. men .sakkunnige och driftige män sammansatt korps, bemyndigad att negociera med: Kongl. Maj:t och krofian samt-stadens auktoritet om deras. rätta andelar i den gemensamma fonden — helst det bidrag, hvarmed allmänna: hus nu deltaga i andra dylika gemensamma, synes alltför ringa emot husens verkliga värde — dernäst, att för skattdragande husegares räkning oinskränkt och bindande stuta kontrakter medgaslysningsentreprenören; vidare, att, efter sorgfällig granskning af lokalen, bestämma -äntalet af lyktor; platserna derför. olika beskaffenheten deraf för de i särskilda kategorier indelade lokalerna o. s. v., och slutligen skulle administrationen negociera med nuvarande entreprenörer i särskilda föreningar om öfvertagande och inköp af sådane materialier, som bli obegagnade i anseende till gaslysningen. Huru och med hvåd fördel för saken alla dessa till en del rätt kinkiga bestyr skola kunna besörjas af en så sammansatt: talrik Organism, som :den herrar kommitteradeföreslagit, det kan jag endast på ett sätt begripa, .nemligen att. administrationens ordförande, herr öfverståthållaren, i sjelfva verket-ensam skall vara den fungerande, under det öfrige ledamöter, till utseendet åtminstone, dertill gifva sitt gillande och sanktion. -Om meningen verkligen är sådan, så hade det sannerligen varit i min tanka bättre, att rent af tillstyrka husegare att uppdraga alla. dessa bestyr åt herr öfverståthållaren baron Sprengtporten, med rättighet för honom satt utse åt sig 2:ne.medhjelpare, ty då hade åtminstone det moraliska såväl som. juridiska ansvaret varit som sig bör koncentreradt och bestämdt der den effektiva verksamheten finnes, ehuru förhållandet emellan fungerande och approberande synes mig alldeles uppoch nedvändt. Nu tro herrar kommitterade sig: måhända hafva mycket samwvetsgrannti detta afseende -befordrat territorialförsamlingarnes intresse, och gifvit dem solida garantier så för anIvändandet af beviljade medel, som hela arrangementet i öfrigt, endast. genom den föreskrift, att dessa församlingar på sockenstämma skulle välja hvar sin ledamot i administrationen samt suppleanteroth revisorer? I sanning, detta synes mig vara en blott-formell slentrian; som hvarkenger garanti för jatt påträffa dugliga ådministratorer eller för någon den .ringaste. deras juridiska eller ens moraliska ansvarighet, helst en hvar vet, att med så talrik personal mången ledamot antingen icke kommer tillstädes när besluten fattas, eller ock icke bryr sig om att tvista med dem, som fått eller anse sig tillkomma öfvertaget. Att detta öfVertag synbarligen, och, jag går så långt, äfven med rätta i så beskaffad organisation, tillkommer öfverståthållaren samt kronans och stadens ombud, och attsåledes öfrige ledamöter; representerande husegarne; äro att anse som siffror, det lärer man icke kunna länge dölja-för husegare och: allmänna opinionen, som länge nog haft tillfälle af erfarenheten stadga sitt omdöme om huru slika organismer verka, och derföre skulle jag knappast kunna förklara herrar kommitterades af mig nu anmärkta uppfattning i denna del, om jag icke haft tillfälle att inse Orsakerna dertill, dem jag nu anser mig destoheldre böra för herrar husegare yppa, som betänkandet derom icke lemnar några motiver till förklaring, Oaktadt kommitteen haft en ganska rymlig tidslängd för. sina rådplägningar, har dess majoritet först i sistone antagit hufvudgrunderne för sitt förslag och i det ögönblick denna vändning i åsigter inträffade funno sig kommitterade tillika tvungne