Aftonbladet – 31 december 1846, sida 3

I ning af alimänna arbeten, hvarmed kommitteen icke eger någon befattning. Sådane arbeten äro likväl under förberedning inom länet till ett betydligt antal, hvaraf en del redan äro planlagde och menigheterna I deröfver hörde, men de fleste fördröjde, dels i brist af nivellörer, dels i anseende till öfverdrifne anspråk på ersättning af mark för vägomläggningar. Att anordna arbeten af mera enskild natur, tillhör sockennödbjelps-kommittåerna. . Oriktigt antyder äfven insändaren, att spannmål för länets behof upphandlats först efter undsättningskommitttens sammanträde i Novemher. Köpslut om flere tusen tunnor hade redan skedt innan Kongl. Maj:ts nådiga bref om den beviljade undsättningen kommit mig tillhanda. Stockholm d. 30 Dec. 1845. C. F. Horn. : Allmän kungörelse. Till undvikande af det missförstånd, som visat sig ega rum vid tillämpningen af gifne föreskrifter uti min kungörelse den 7 sistlidne November, rörande undsättningens emottagande, har jag ansett nödigt erinra länets innevånare om angelägenheten deraf, att alla reqvisiltioner å undsättning, för att vara giltige, måste inhegripas under den gemensamma ansvarigheten för återbetalning; samt att frågan om afskrifning eller eftergift af de 40,000 rdr, som Kongl. Maj:t i nåder på länet beviljat, icke kan företagas till ompröfvande förr än tillförlitlig upplysning Vunnits om antalet af de personer, som icke ega att påräkna understöd af sina kommuner, icke äro i tillfälle att genom arbetsförtjenst sig försörja, samt ej eller äro i stånd att af sina tillgångar åstadkomma någon återbetalning, egande hvarje nödhjelpskommitte, att med den sakkännedom, som nu mera kunnat vinnas, skyndsamt inkomma medfullständiga uppgifter härom. Imedlertid åligger det nödhjelpskommittterne, enligt vilkoret för deras utväljande, såsom i förberörde kungörelse är stadgadt, att vaka deröfver, att hvar och en erhåller understöd i förhållande till hans verkliga behof och att undsättningen efter detta bedömande fördelas, hvarjemte och då jag redan i kungörelse den 30 sistlidne Augusti anmodat samtelige socknemenigheterne i länet att i förtid vara betänkta på angelägenheten att under närvarande olyckiiga förhållanden bereda arbetsförtjenst åt dem, som deraf komma i saknad, det bör, blifva ett föremå! för nödbjelps-kommitterna att, utrustade med det förtroende och den makt, som deras utväljande innebär, så vidt sig göra låter, lämpa undsättningens meddelande till nyttiga arbetsföretag. Stockholm å Landscancelliet den 24 December 1845. C. F. Horn. G. Östberg. I sammanhang med förestående, har Red. ansett sig böra lemna rum åt följande insända artikel: : Huru det går till med undsättningarne genom arbeltsförtjonsly. Säsom bekant är, har undsättning genom arbetsförtjenst blifvit dagens fältrop, under striden emot vår genom felaktiga lagar ständigt tilltagande pauperism, nu förvärrad genom ett missväxtår. Man såg slutligen äfven Regeringen sätta det på sina ordres, och det kan ej gerna vara möjligt, att utan anledning af Regeringens befallning, landshöfdingen i Stockholms län lät företaga noggranna undersökningar för bestämmande huru vägförbättringsarbeten, i flera delar af länet, tjenligast må kunna verkställas: såsom orden lyda i Konungens Befallningshafvandes skrifvelser till de. landtmätare, hvilka uppdrogos att förrätta sådana undersökningar, i afseende på de arbeten, som erfordras till undvikande genom sänkning eller väganläggning af för trafiken hinderliga backar) i länet och kostnadsförslag deröfver afgifva. Enligt dessa Konungens Befallningshafvandes uppdrag verkställdes dylika undersökningar, visserligen med vanlig långsamhet af en del, men likväl ganska skyndsamt och noggrannt af andra landtmätare, så att redan i Oktober arbetsplaner, kostnadsförslag, planoch profil-kartor m. m. inkommo till länsstyrelsen. Nu hade det ock varit lämpligt, att företaga arbetena och att uppköpa lifsmedel m. m. för arbetarnes provianterande, 0. s. Vv. Saken åsyftade ju, att vinna två störa ändamål: en nödställd befolknings undsättning, och mycket anlitade allmänna vägars förbättrande; här var ej fråga om blott vanlig väglagning, och i befallningen fanns ingen anledning gifven att betrakta arbetena såsom vanliga väganläggningar, som af menigheterna skola utföras och hvartill väghållningsskyldiges hörande förutsättes. Det var staten, som med biträde af allmänna medel nu skulle söka uppfylla begge ändamälen. Likväl har det visat sig, att af alltsammans blifver intet; ty, sedan förslagen väl voro inne, tiden inne, och medlen — de måtte väl funnits inne, efter man ville bekosta undersökningarna — så blefvo häradsboerna och kronobetjeningen hörda; de förra, för att yttra sig om de bidrag, de kunde erbjuda i penningar, dagsverken och körselbiträden, m. m. Så snart saken så togs, blef deraf en nödvändig följd, dels att tiden förlorades, som kunnat besparas, om hörandet skedt genast, i sammanhang med undersökningarne, dels att hela företaget, i stället att hafva naturen af en allmänt bekostad stor vägförbättring, blef förvandladt till en vanlig vägfråga, hvilken, såsom man vet, de vägskyldige städse söka inskränka till det yt.erst nödvändiga. Planen och kostnaden blefvo alltså ansedda alltför vidoch utsträckta, och deruti måste kronobetjeningen instämma, ty att midt under en sådan nöd, som, nu råder i orten, fordra af häradsboerna förökade uppoffringar, är nära en omöjlighet. Resultatet af hela ätgärden är alltså: att begge ändamålen förfelas; tiden har förlorats, och den enda fördelen är, att förste landtmätaren i iänct, som, Gud vet på hvad sätt, kommit med i saken, får tid och Lillfälle att uppgifva sin plan, sedan äfven han ansett de uppgjorda alltför vidsträckta och förenade med alltför stora omkostnader. Imedlertid är vintern inne; kälen och kölden göra arbetena omöjliga, och olket svälter, under afbidan af undsättning genom arbetsförtjenst,. Till våren finnas då blott utsyuitna arbetare, kraftlösa dragare, uttömda enskilda kassor och kanske äfven tom statskassa — men backarna och krokarna äro qvar. För att kunna med oväld bedöma de förhålanden, hvarom denna artikel handlar, och då leraf påtagligen synes, att en opinion existerar, utt ett fel ligger hos länsstyrelsen i afseende å rhetsföretagens bringande till verkställighet, men a -—-— ms