Aftonbladet – 30 december 1846, sida 2

STOCK ATOLN. De i dag på förmiddagen ankomna utländska poster medförde tidningar från Paris af den 48, från London af den 49, och från Hamburg af d. 23 dennes. STORBRITANNIEN Annu hade ej det nya kabinettet blifvit bildadt, men de liberala bladen berättade temligen öfverensstämmande, att lord John Russell verklisen var sysselsatt dermed, och att namnen på de nya ministrarne förmodligen komme att kungöras af officiella bladet för den 20. Hvad som. vållat uppskofvet, lärer till en del varit ovissheten om hvad ställning OConnell ämnade intaga i afseende på det blifvande kabinettet. I ett tal som ban nyss hållit i Dublin har han yttrat att han ville intaga sin plats i underhuset, och hjelpa Russell att kullkasta spannmålslagarne. Den blifvande ministeren kan således påräkna hans och hans vänners understöd. Men innan OConnells tänkesätt var kändt, hade lord John Russell, som naturligtvis ej kan dölja för sig de stora svårigheter, han får att kämpa emot i ett underhus med torypluralitet, skrifvit till Peel och frågat bonom, om han ej ville åter bilda ett kabinett af sin politiska färg, i hvilket fall han kunde vara förvissad om Russel!s och hans vänners biträde i underhuset för spannmilslagarnes afskaffannde. Härtill hade Peel svarat, att han ej vore i stånd att bilda ett kabinett. Sedan Russell på detta sätt förvissat sig om OConnells och Peels tänkesätt, hade han beslutit efterkomma drottningens önskan att träda i spetsen för en ny ministere. Så mycket är säkert af hvad tidningarne innehålla; men resten torde vara för det mesta rykten och gissningar. Man fortfar att uppgifva samma namn på de blifvande ministrarne, som vi förut nämnt, eller för det mesta de personer, som sutto i Melbourneska kabinettet. Nästa pos! kommer förmodligen att medföra visshet härutinnan. Lord Wharnceliffe, president i hemliga rådet : Peelska ministeren, har nyligen aflidit i Londor i sitt 70:de år. Den 47 höll föreningen emot spannmilslagarn4 en stor sammankomst på Coventzarden teatern vid hvilken Cobden, Villiers och Bright höllo tal som emottogos med entusiastiskt bifall. Generalguvernören i Canada, lord Metcalfe, ha nedlagt sitt embete och återvändt till England Hans helsa gör det omöjligt för honom att fort fara med statstjensten. FRÅNKRIKE. Engelsmännens nya befästningsarbeten på öarn: Guernsey och Jersey, belägne omedelbarligen vic kusten af Normandiet, hafva gjort mycken ond bloc i Frankrike; och franska regeringen har sett Sig nödsakad att anbefalla befästningarnes förbättrande på flera närbelägna öar vid franska nordvestkusten. De små vaktskeppen vid fiskerierna i Kanalen komma att aflösas af bestyckade ångfartyg De flesta ledande artiklar i franska tidningarn angående den engelska ministerförändringen ä! utan intresse, sedan engelska posten medfört sed nare underrättelser. I Paris talades mycket om en note, som furs Metternich skall hafva meddelat de mest betydande tyska förbundsstaterna, hvari han uttala: sina tänkesätt angående den oroliga sinnesstäm ningen i Tyskland och tillråder regeringarne at underrätta sig om folkets verkliga önskningar oc opinionen, samt att möta det med beredvillighet för att betaga oppositionen ae vapen, hvilka dei oljost cälart eckulle hegagna. Saken låter t-mli gen otrolig, och kännedomen af tyska förhåll:n dena synes icke vara stor i Frankrike, då mai kan lägga sådana ord i munnen på Österrikisk statskansleren. Hr Salvandy synes hafva på ett ganska slug sätt, genom sin nya förordning om undervisnings rådets organisation, tystat missnöjet hos en del: den äldre lärarepersonalen och Journal des De bats, har han satt kafle på, genom utnämninge af en ibland dess redäktörer, hr Girardin, ti ständig sekreterare i undervisningsrådet, hvilke är en oafsätilig post. Journal des Debats meddelar det förhör, son man i Algier hållit med den upproriska arab chefen Beni Sugsuk, hvilken der dömdes till dö Iden. Af förhöret finner man, att denne brode till Bu-Musa, liksom mängden af hans stam, tro på spådomen om dennes gudomliga sändning fö latt förjaga fransmännen, hvilka de icke hata a I politiska skäl, utan blott af religiös fanatism. Fö löfrigt synes Sugsuk varit en uppriktig och sann färdig man, som i sin religions anda handlade tron på ödet, och som ansåg döden på förhan bestämd af detsamma. General Prim hade åter inträffat i Marseille oo 2 0