Aftonbladet – 29 december 1846, sida 3

(Införes på begäran.) Under rubrik Rättegångsoch Polissaker har denna tidning för d. 6 sistl. Dec. refererats åtski ligt om ett, vid Ölands Södra Mots häradsrätt ar hängigt åtal emot inspektoren Kindberg, för det har vid ett uppträde å Lovers alunbruk, ibjelskjutit 2:n fridsstörande bruksarbetare. Hvad Calmar-Posten denna sak anfört, har blifvit obesvaradt, utan -tvif vel icke endast derföre, att domaren har sin tid ful! upptagen af helt annat, än besvarande af anonym anfall, utan också och hufvudsakligen, emedan byva och en, som med ringaste insigt i ämnet gjort si underrättad om verkliga förhållandet och läst C.-P: anmärkningar, lätteligen sjelf upptäcker den juridi ska enfald och dristiga sanningslöshet, som deri up penbarar sig. För de rättänkandes — och om andras kan -ick blifva fråga — opinion inom orten erfordrades allts; ingen belysning; men sedan, genom Aftonbladet C.-P:s insinuationer blifvit kringspridda till en störr och aflägsnare allmänhet, torde följande, på de of fentliga handlingarne, hvilka tvifvelsutan för en hvar hos rättens ordf. äro tillgänglige, grundade korta upplysningar böra tagas i betraktande: Hofrätten har i sitt utslag hvarken sagt att något hemfridsbrott af bruksarbetarne blifvit begånget, eller anfört såsom skäl för sitt afslag å Kindbergs begäran att på fri fot blifva stäld, att Kindberg icke bifogat erforderlig borgen, utan endast förklarat att häradsrätten egde pröfva huruvida Kindberg, emot borgen, på fri fot kunde få vistas: — Kindberg har till häradsrättens prot. d. 93 sist). Nov., på fråga förklarat att, ehuru sådant i hans besvärsskrift till hofrätten finnes uppgifvet, han, under ransakningen inför häradsrätten hvarken begärt eller anmält sig Pga något rättegångsbiträde, hvilket således ej heller har kunnat blifvit honom förvägradt; — och af såväl vid sistnämnde som föregående rättegångstillfälen afhörde vittnen, har intet enda kunnat säga, att någon fara för Kindbergs eller öfriges lif i tillfället uppstod, lika litet som, genom samma vittnesmål, nägon bevisning om hemfridseller edsörebrott förekommit. Det hufvudsakligaste ef hvad C.-P. anfört, och äfven med cursiv stil, inom citationstecken utmärkt, se Aftonbl:s ofyvannämnde utdrag) måste således hänföras till hvad, vänner emellan, kallas lögn. Dertill commer åtskilligt annat, men hvilket, af skäl som införts, här förbigås. Det synes, såvida icke något innat än sanningens rätt vindiceras, eller något serkildt ändamål afses, som om alla anmärkningar borde innehållas till dess målet hunnit afgöras och äradsrättens tillgöranden deri sluteligen pröfvas af len domstol, som vederbör. Måste man derföre icke nedge, att Calmar-Posten, i denna sak, varit, lindriast sagdt, allt för otidig? ....