OM BEHOFVET AF FÖRSIGTIGHET I REPRESENTATIONSFRÅGANS BEHANDLING. Försigtighet och moderation! Tvänne lika nödvändiga som lofvärda egenskaper i alla menskliga företag! Men huru ofta hafva de icke äfven, framförallt i politiska frågor, blifvit godtyckligt använda för att gifva färg åt någonting helt annat, åt obeslutsamheten, halfheten, oefterrättligheten, farhågorna eller en inneboende obenägenhet för reformerna, som man ej rent ut velat tillstå? På den sista tiden har man i synnerhet hör: omtalas beholvet af försigtighet i representationsfrågans behandling. Afven vi instämma fullkomligt uti att-ett sådant behof finnes; men det vigtiga mäste vara att undersöka och göra klart för sig sjel, hvad som här bör eller kan förstås med nödig försigtighet, och en sådan undersökning är så mycket mera maktpåliggande i ett ögonblick, då det innan kort på allvar blir fråga om den preliminäråtgird från Regeringens sida, som i så väsendtlig mån kommer ett bestämma representationsfrågans öde, nemligen valet af den tillämnade kommiticen, som skall upprätta ett förslag å regeringens vägnar. Så, som vi se representationsfrågans siällning, gruppera sig meningarna deröfver hufvudsakligen i fyra bufvudafdelningar. 41:o Den som önskar halva qvar både ståndsrepresentation och ståndsval, samt endast vill tillvägabringa en kompromiss med de orepresenterade, antingen genom deras sammanförande i ett femte stånd eller deras inympande på de fyra förut befintliga och dessas vidare fördelning på ett eller annat sätt sinsemellan. Hit höra t. ex. hr von Hartmanscorffs eller kapten Lindebergs representationsförslag, ehuru äfven dessa sinsemellan äro mycket olika. 2:o Den som vill hafva en blandning af allmänna val och ståndsval, men som ändock skulle it adeln och presterskapet bibehålla något när amma proportion i rösträtt till den öfriga naionen, som för närvarande, när dertill lägges den nögre förmögenhetens öfvervigt — de såkallade ustemilieu-förslagen; 3:0 De som vilja hafva samfällda val, utsträckta ill alla som hafva någon egendom, men med gralerad rösträtt efter en fastställd proportion för len större förmög-nheten, och den demokratiska igtningen modifierad genom inväljande af ett visst ntal högre embetsmän, lärde och vetenskapsmän, aglarne, äldre r.ksdagsmän m. m., att för längre id taga säte i en öfre kammare — reformvänlernas förslag; 4:0 De som fortfarande yrka på 4840 års reresentationsförslag eller någonting ännu radikaare — den såkallade Ruthberg-Strindlundska frakionen i bondeståndet vid slutet af sista riksdag. Om man nu, med anledning af hvad som vid