Aftonbladet – 23 december 1845, sida 5

samma namn, af 270 qv. mis ereal, endest skiljd från den malayska halfön genom ett sund af V, eng. mils bredd. Ön är, med undantag af en sträcka små höjer, flick, sumpig, bevuxen med skog o h backar och endast partielt odiad. För stäl!e!s förseende med ris äro jnnebyggarne beroende af tillförseln från Bengaen, Java och kringliggande orter; frukter, höns och krestur införas från Malacca. Orsaken härtill får sökas, dels i Sinegspores uteslutande kommerciella karakter, dels uti af gammalt besiåndande och först under innevarande år förändrade regleringen för upplåte!sen af land till odling, dels ärdtWigen i jordmånens beskaffenhet, hvilken på det he!a tzget ej är fruktbar. Plenteringen af muskofträdet lyckas imedlertid på stuttningen af höjderna, men uppdrifningen är långsam och dyr. Nejliketrädet trifves der icke. Sockerröret trifves på slittlandet och 9:ne sockerplantager driivas för närvarande, men anläggningen har kostat egarne för mycket, att afksstningen kan anses förmänlig. Planteringen af kokosträdet är förenad med besvärligheter i följd af en insekt (en Bille), som ödelägger de unga träden. Peppar ger för ringa utbyte, för att fresta Europeerne, men odlas af Chineser, som derpå finna sin utkomst. Likaiedes Unc. Gambir, en planta, hvars blad genom kokning ger den bekanta produbten, som går i handeln under namn af Gambier. Barken af Mangrove, som växer vild, och en sjöväxt Agger-Agger (Fucus Sacchär.) insamlas af Maayrerna för den chinesiska marknaden, Åkerbruksredskep för indiska Arkipe!agen förfärdigas i mängd i Singspore af europsiskt jern utaf chinesiska smeder. Andtligen beredes i Singapore Perlsago af den råa produkt, som kommer från Sumatra. Oaktadt förrberörd2 brist på produktioner af betydenhet, har öns befolkning, hvilken, då engelska flaggan der hissades år 1819, bestod af 360 Malayer, tilltagit till den grad, att i December 1840 den belöpte sig till 33,696 individer, deribland 467 Europåer, 17.197 Chineser, 9032 Malayer och 2607 Indianer från Koromandelska kusten. Folkmängden har på sednare tider ännu ytterligare ökats. och räknas nu i rund summa till 50 009. Klimatet är full!komligt godt, o2ktadt man efter öns läge och naturliga beskaffenhet skulie förmoda det vara osundt. Singapores tillväxt och välständ tillskrifves stadens fördelaktiga belägenbet, i förening med dess privilegier såsom frihamn. Förutom sin belägenhet vid Malacca-sundet, har Singapore den fördelen, att de omkringliggande öarna bilda ett sund, som leder handeln mellan det östra och vestra Asien till förbi Singapores redd. hvarest, af denna orsak, nästan hvarje förbiseglande fartyg ankrar på ett afstånd af 4 å 9 mil från staden, Redden är fullkomligt säker på alla tider af året, och uppseglingen förbunden med så obetydliga faror, alt någon lots icke behöfves. Handelns ärliga belopp antages lägst till ett värde af 4 och högst 3 millioner sterling. Der finnes intet tullväsende, endast ett registreringskontor. En stor del af varor, som angifves i listorna öfver inoch utförsel. förhandlas imedlertid icke, utan inskeppas blott i Siugapore. För öfrigt är det enJast såsom mellanhamn, entrepot, som Singapore är ef vigt. Dess belägenhet emellan Indien och China, i medelpunkten af staterna på den Malayska halfön, af Caochin-China, Cambödja, Sism och öarna i det indiska hafvet erbjuder derför stora fördelar. Singapores handel med China tilltog mycket från året 14834 såsom en naturlig följd af upphäfvandet af det engelskt-ostindiska kompaniets monopol, men har i sednpare tider åter aftsgit, då de chinesiska fartygen (Junks), hvilka förut gjorde en jemn årlig tur till singapore, icke längre finna sin räkning vid att gå dit, på grund af den tilltagande direkte handeln mellan Europa och China, sedan nya hamnar blifvit öppnade. Chineserne kunna icke längre stödja sig på marknadspriserna i Singapore, då öfverflöd af europeiska varor bringas till åtskilliga af deras egna hamnar, och priserna ofta faila der under inköpsprisen af en returladdning från Singapore.: Den s.k. Junk-trade mellan China och Singapore kommer alltså efter all förmodan att inskränkas till öfverförande af varor för den chinesiska populationens behof i Singapore och reiutladdningarna att bestå af varor från Malayska Arkipelageo. Stapelartiklarna för Singapores handel äro opium, indiska och europeiska bomuilsvaror, och Twist förnämligast rödt och blått. Dessa varor sökas af Malayerna, hvilka i utbyte lemna egna produkter, som åter utskeppas dels till China, dels till Ostindien och Europa. Handeln mellan Singapore och europeiska kontinenten är icke betydlig; omsättningen för åren 1859—1240 uppskattas blott till 344 832 spanska dolars eller 706.903 Rup. Man har imedlertid skälatt intaga, att handeln de sednare åren tilitagit, serdees med Hamburg och Belgien. Orsalien till vanskligheten i handeln mellan Euopa och det vestra Indien och China, är att söka i risten på produkter och manufakturer, hvilka äro jenliga i marknaden och i bitlighet och godhet kunia täfla med engelska och amerikanska produkter ch fåbrikater. På mera än frakt för de utgående arorna kan icke göras räkning, och detta beror till n Gel på tiden för ankomsten, returlasten till Euopa får betala expeditionen.