Rörande den emot honom gjorda anklagelse, berättade Sandqvist, att han, som aftonen den 4 j denna månad varit beordrad att i sällskap med soldaten MM 57, Bjurling, vid samma korps, patrullera vid Skeppsbron, dervid klockan emellan 40 och 41 förmärkt en karl, klädd i långbyxor och blå tröja, smyga omkring de der uppställda ståndena och slutligen lägga sig på knä vid ett af dem, samt börja bryta och bända på det lås, hvarmed ståndet var förvaradt. Då detta uppförande väckte misstanka hos Sandqvist, och han derföre närmade sig för att efterse hvem det vore, hade mannen sprungit längre bort till ett annat stånd och der fullföljt samma misstänkta handlingssätt. Sedan Sandqvist ånyo upphunnit honom och på tillfrågan hvad han hade för sig bland ståndena, fått till svar: jag söker mig om efter nattqvarter — hade Sandqvist, under yttrande: jag skall nog skaffa dig nattqvarter, gripit den okända karlen, och dä denne ej kunde gifva tillfredsställande upplysningar om sin person och vistelseort, fört honom med sig till stadsvakten för att der anställa närmare undersökning med honom. Ankommen dit, hade Sandqvist öfverlemnat karlen, som då uppgaf sig heta Daniel Skog, och förevisade en lapp, hvarpå samma namn jemväl vore tecknadt af ryttmästaren Hultenheim, i hvars tjenst Skog sade sig vara anställd. Sergeanten Söderberg berättade: att sedan Sandqvist, på sätt och vid den tid ofvan är uppgifvet, ät honom öfveärantvardat Skog och aflagt redogörelse öfver förloppet vid häktandet, hade Söderberg låtit efterskicka polisbetjening, för att ar dessa erhålla föreskrifter huru med den häktade personen vidare skulle förfaras, och då till följe häraf polisuppsyningsmännen Heren och Heimberger efter en stund infunnit sig, hade dessa, sedan de fått veta på hvad sätt och af hvilken anledning Skog blifvit i förvar tagen, föreskrifvit, att han, hvilken de misstänkt vara en från Rindö förrymd kronoarbetskarl, borde i häkte qvarhållas, och blef Skog jemväl på deras tillsägelse påföljde morgon klockan 6 till Castenhoffs-häktet afförd. Så väl Söderberg som Sandqvist försäkrade i öfrigt, att Skog, sedan -han blifvit arresterad och intilldess han i Castenboffshäktet aflemnades, icke blifvit på något sätt misshandlad. För hörande af de vittnen käranden åberopat, uppsköts målet till Onsdagen den 29 Oktober. Denna dag inställde sig kärandens ombud, Gustaf Erik Sundström, äfvensom Sandqvist, nu åtföljd a! sergeanten Backman såsom kompagnifullmäktig, samt dessutom sergeanten Anders: Söderberg, städssoldaten JM 57, Joh. Wilh. Bjurling och polisuppsyningsmännen Philip Heimberger och Pehr Erik Herån. Sundström inlemnade, enligt rättens föreläggande, den 6 i denna månad ett utdrag af protokollet, hållet hos öfverståthållareembetet för polisärenden i Stockholm den 6 Oktober 1843. S. D. Hade polisuppsyningsmännen Pehr Erik Heren-och Philip Heimberger till öfverstäthållareembetet inkommit med en rapport af denna dag, så lydande: Sistlidne Lördags afton, klockan emellan 41 och 42, anmälte sergeanten Söderberg vid stadens militärkorps till undertecknade, att stadssoldaterne AM 16, Joh. Magnus Sandqvist, M 57 Joh. Wilh. Bjurling och J4 47 Petter Ek fasttagit en mansperson, som sökt åtskilliga gånger att bryta sig in uti marknadsstånden, som äro belägna vid Skeppsbron; af denna anledning och som han var i saknad af laga tjenst och sysselsättning och utan husrum, blef han i Castenhoffshäktet insatt, der han uppgaf sig heta Nils Daniel Skog, kommer att i dag kl. 44 förmiddagen uti kongl. poliskammaren att blifva inställd. Vid visitation innehade Skog tvenne silfverfickur, en silfversnusdosa, en plånbok med inneliggande 40 riksd:r 42 skill. riksgdssamt ett betyg. P. E. Heren. Ph. Heimberger. Och då detta mål nu till handläggning företogs, dervid Nils Daniel Skog var från häktet upphemtad, inställde sig, efter skedt upprop, stadssoldaterne Sandqvist, Bjurling och Ek, i närvaro af sergeanten Anders Söderberg såsom kompagnifulimäktig; hvarjemte polisuppsyningsmännen Herån och Heimberger voro tillstädes. , Efter uppläsning af den ingifna rapporten, hvars innehåll af Heren och Heimberger åberopades, samt sedan upplyst blifvit, att stadssoldaten Sandqvist varit den som Vid uppgifne tillfället först varseblifvit och fasttagit Skog, dervid Sandqvist sedermera erhållit biträde af soldaterne Bjurling och Ek, hördes nu till en början stadssoldaten Sandqvist, som; uppå framställde frågor, berättade: att under det han, sistl. Lördags afton den 4 innevarande månad, varit stadd ä patrullering vid Skeppsbron, Sandqvist, omkring klockan 40 på aftonen, varseblifvit hurusom en okänd mansperson kommit gående från Packhusgränden samt vidare ställt sin kosa ned åt sjön, dervid den okände, under synbart bemödande att blifva obemärkt samt nästan krypande ä marken, smygt sig emellan och bakom de under nu pågående höstmarknad å stället uppförde försäljningsstånd. Att enär denna omständighet genast väckt Sandqvists uppmärksamhet, han eftersatt nämnde mansperson,.som bärvid skyndsamt begifvit sig från stället, och till följd deraf, ast Sandqvist varit iklädd tunga och obeqväma skoplagg, så att han ej med erforderlig snabbhet kunnat förfölja den okände, nu äfven lyckats undkomma; dock hade Sandqvist sedermera, närmare norra viktualievågen, ånyo varseblifvit samma person; som då, liggande å knä bredvid ett salustånd, gjort flera bemödanden att med våld uppbryta den derå befintliga dörr och lucka; att då Sandqvist, änkommen till stället, tillsport den okände, som befunnits vara nu närvarande Nils Daniel Skog, om anledningen till detta hans förehafvande, Skog endast svarat, såsom orden fallit: att han sökte sig nattqvarters; hvarefter, då Sandqvist genmält, att han skulle anskäffa Skog sådant i häkte och dervid fasttagit Skog, denna fattat uti och sökt frånrycka Sandqvist hans sidogevär, samt att Sandqvist, med anledning häraf, tillropat stadssoldaterne Bjurling och Ek, hvilka ock till stället. ankommit och med:hvilkas tillhjelp Skog blifvit till högvakten i Rådhuset afförd, hvaruppå polisuppsyningsmännen Heren och Heimberger blifvit tillkallade och Skog till deras vidare åtgärd öfverlemnad. Sedan stadssoldaterne Bjurling och Ek uti Sandqvists berättelse instämt, med förklarande derjemte; att då de, först uppå Sandqvists tillrop, till stället ankommit; Bjurling och Ek-icke iakttagit eller hade sig något bekant rörande Skogs angifne försök till