Aftonbladet – 16 december 1845, sida 2

med kostnadsförslag samt anskaffningssätt å machiner, som för tillverkning af slagkrutsbufvar erfordras. Sedan chefen för Jemtlands fältjägare inrapporterat, att han, med stöd af 40 kap. 3 krigsartiklarne, affört ur rullorna ryttmästaren C. F. Kjörboe, som 4 månader uteblifvit utöfver den honom beviljade tjenstledighet, att vistas i Frankrike, bar K. M., som funnit åtgärden med krigslagarne öfverensstämmande, låtit dervid bero. K. M. bar tillåtit att följande armåens officerare må utan arfvode tills vidare tjenstgöra såsom adjutanter, nemligen löjtnanten vid Bohus läns regemente grefve C. O. Sparre i krigskollegium, underlöjtnanten vid Götha artilleriregemente W. A. Hedelius såsom adjutant hos öfverbefälhafvaren å Carlstens fästning, underlöjtnanten vid Wendes artilleriregemente J. M. von Arbin samt underlöjtnanten vid Wermlands regemente A. L. Wykander i landtförsvarsdepartementet. — Regeringens beslut med anledning af serskilde kommitterades hemställan rörande en förändrad organisation af Technologiska Institutet, har i dag blifvit infördt i Dagligt Allehanda och Dagbladet, och lemnar följande grunder för förslaget till förändring af Institutets stadgar: Regeringen har godkänt kommitterades mening att i Technologiska Institutets plan icke bör ingå alt bibringa handafärdighet i serskilda handtverks-1 och fabriksyrken, hvilket jemväl instämmer med hufvudgrundsatsen för inrättningens ursprungliga orga-! nisation, . Regeringen har jemväl gillat den af kommitterade l. framställda åsigt att till elev vid Institutet icke näzon bör antagas, som ej eger de förberedande kunskaper, hvilka erfordras för att fullständigt och med ullgoda betyg genomgå de i sednaste tider föreslagna apolegist-skolor, likväl med det tillägg, att auskul.eringsrätt må, då lärarne så pröfva lämpligt, medgifvas åt sådane inträdessökande, hvilka finnas, oaktadt bristen på förstudier, kunna af vistandet vid enl dylik läroanstalt draga någon väsendtligare nytta, under det de på annat ställe inhemta elementarundervisning, hvarjemte Regeringen, på de af kommitterade anförda skäl, ansett det i nu gällande stadgar bestämda åliggande för Institutets föreståndare, att dana lärare i alla vid Institutet förekommande läroämnen, böra försvinna. Beträffande Institutets förvaltnings-organisation, i afseende hvarå kommitterade antagit, att en Chef väl bör finnas och denne med icke obetydlig makt att kontrollera undervisningens gång och vaka öfver föreskrifternas efterlefnad, men att, i frågor om inrättningens organisation och undervisningens ordnande, ett väsendtligt inflytande bör inrymmas åt hvar och en af Institutets lärare, serdeles i hvad deras läroämnen rörer, bar Regeringen visserligen funnit, att lärarne lämpligen kunna och böra rädplägningsvis deltaga i behandlingen af de förslag och ärender, som angå undervisningens ordnande, äfvensom att den närmaste vården af samlingarne och ansvarigheten derför må kunna fördelas på de serskilda lärarne efter de hvardera tillhörande undervisningsämnen, men att det för öfrigt bör tillses, att då hädanefter, som hittills, den närmaste ledningen och: förvaltningen af Institutet bör anförtros åt en serskild dertill utsedd föreståndare, dennes myndighet varder så bestämd, att vilkoren af enhet och kraft i Styrelsen erforderligen må kunna vinnas; anseende Regeringen icke desto mindre, lika med kommitte-! rade ,. denna föreståndare-befattning ändamålsenligt kunna uppdragas åt den af lärarne, söm pröfvas dertill mest lämplig. Hvad angår antalet och beskaffenheten af läroämnen, lärarnes antal och undervisningens fördelning i högre och lägre ärs-kurser, äfvensom tiden för genomgående af kurserna i de serskilda kunskapsgrenarne, har Regeringen gillat hvad kommitterade uti sådant afseende yttrat och föreslagit, nemligen: att läroämnena hufvudsakligen utgöras liksom hittills åena sidan af mekaniskt physiska och å den andra af chemiska kunskapsgrenar, allt med tillämpning af (å?) slöjder och händtverk samt med erforderlig komplettering och utvidgning af de i stadganderne uppgifne serskilda läroämnena inom dessa båda afdelningar, i hvilket afseende till den mekaniskt physiska lärokursen bör läggas en mathematisk kurs, innefattande en förnämligast på konstruktiv och graphisk väg meddelad undervisning om de hufvudsakligaste kroklinierna, äfvensom hvad man i allmänhet förstår med beskrifvande geometri, hvarjemte undervishing äfven hör meddelas i tvenne andra läroämnen, nemligen a) den delen af skön konst, som omfattar archtiektonisk och ornaments-rilning, utan kunskap hvari det alltid måste bli svårt, om icke omöjligt, för industri-idkaren att frambringa en smakfull och vacker vara, som uthärdar täflan med hvad de utländska slöjderna och fabrikerna ega att erbjuda, och b) kunskap dels om de råämnen, som i fabriker och handtverk förarbetas, om derasg härkomst, och olika beskaffenhet då de komma från olika orter, om möjligheten att erhålla dem inom fäderneslandet, om sättet att pröfva deras duglighet, m. m., dels om de produkter, .som från verkstäder och fabriker utgå; pi afseende på lärarepersonalen, göromålens fördelande lärarne emellan och de olika läroämnenas omfattning bör hufvudsakligen iakttagas, att lärarnes antal blifver åtminstone sex, att undervisningen delas i högre och lägre års-kurser, så att nya elever kunna intagas efter vissa ej för långa mellantider. Den af lärarne, hvilken pröfvas mest lämplig, får utses till Institutets föreståndare samt komma att hafva den. närmare kontrollerande tillsynen öfver undervisningen och vården af Institutets egendom, dock ingen uppbörd af eller speciel ansvarighet för något annat, än den del af samlingarne, han sjelf för sina föreläsningar begagnar. Lärokurserne både i mathematisk-mechaniska kunskapsgrenarne och öfriga ämnen bestämmas till minst 2 år. I öfverensstämmelse med de af Reg. sålunda antagna grunder, har Reg. anbefallt kommitterade, Hrr generaladjutanten A. Anckarsvärd och kabinettskammarherren,. friherre Wrede att uppgöra det förslag