sett henne så skön som nu Då han helsad henne, öfverhäljdes shennes kinder af en ihög rod nad, och m:r Thornten rodnade äfven. Presten trädde för altaret och höll ett:rörand tal, så att allas ögon ifaktades. Bruden började snyfta, och m:r Thornton var icke längre mäkti; sina känslor. Denna gång sade han: ja mec djupt allvar och af hela sitt bjerta, och såg dervid på Betty med en iblick, så full af ömhet. ech samn trohet, att hon knappast kunde bibehålla samma stränga mine som hon hade antagit emot honem, och då presten vände sig till henne med den frågan: Vill du hafva denna person som din äkta man, och älska honom i nöd och Tust? — då gled ett sakta ja öfver hennes läppar, och med dika mycken rörelse som mir Thornton utsade hen det öfriga. Då den högtidliga handlingen var slutad, vännernas lyckönskningar emottagna och det nygifta paret sutto bredvid hvarandra i vagnen, gömde Betty sitt anlete i sin näsduk oeh sade icke ett ord. Alskade Betty! började Thornton i det han fattade hennes hand, vi äro nu förenade för alltid — måtte jag kunna göra dig lycklig Jag hade tilltrött mig mera än jag kunde uppfyllan, svarade Betty med bäfvande röst. Ni bör tro mig, om jag försäkrar att jag hade den jasta föresatsen att svara Nej,, men en qvinna blir qvinna; blotta fruktan för ett steg, som väeker uppseende, pålägger oss kedjor; vi ha icke mod att yttra oss offentligt; men var öfvertygad, m:r Thornton, att er frihet icke skall blifva inkränkt genom mig. Jag skall tillstå allt för mina föräldrar, och jag vill qvarstanna hos dem; ag är beredd — — : Betty, älskade Betty! säg icke mera, afbröt nenne Thornton med bedjande röst; jag har all id älskat er, och mera än jag tillstått det för nig sjelf; sedan några dagar bar jag oupphörligt vestormat himlen med böner, att Han skulle vänla ert hjerta till mig, och min bön har blifvit rörd.n I Vagnen höll nu utanför m:r Waltbers -hus, ler tjenstfolket .med. blomsterkransar och lyckinskningar kommo emot de nygifta. En präktig rukost stod tillreds; straxt efter den var intagen,