Aftonbladet – 12 december 1845, sida 1

VON 2 RI öfversände till universitetets prorektor 410 inträdeskort, för att utdelas bland de flitigaste studenterna vid universitetet) — som generalen uttryckte sig. I en tacksamhetsskrifvelse förklarade studenterna, att de vid nästa bal, som af dem komme att tillställas, icke skulle underlåta att öfverlemva lika många inträdeskort till utdelning ibland de tappraste officerarne vid garnisonen! I Badiska deputeradekammaren har oppositionen fått en liten tillvext och Itzstein kan för sina åsigter nu påräkna derstädes en kompakt och hvad man kallar disciplinerad majoritet, större än någon föregående, om man -undantager 4831 och 4842 års sessioner. Detta, jemte den starka spänningen i allmänna tänkesättet öfver hufvud, bebåda en stormig session; likväl tror ingen på ryktet om kamrarnes otidiga upplösning af sådan orsak. Två frågor af allmänt in!eresse ans s komma att, i trots af allt motståad och alla försigtighetsmått, tränga sig fram till diskussion, nemligen frågan om kyrkoförbältringarne och: om tryck rtiheten. POLEN. d Från Polen erhåller man dagligen nya underrättelser om arresteringar; mängden af de för närvarande häktade är större än vid något föregående tillfälle. Prester träffas i synmerhet nu al detta missöde; man tyckes häri fina ettzbeqvämt sätt att befria sig från personer, lHivilka utmärka sig genom sin ifver mot de ryska paperna och öfverhufvud emot den grekiska kyrkan. Det sätt, hvarpå man bemäktigar sig de olyckliga, har någonting hemlighetsfullt och fasaväckande. Midt i natten stadnar ett åkdon framför den misstänktes boning, medan den i all stillhet omringas af en kossackafdelning. De inträdande hitta förundransvärdt väl öfverallt i huset, råka alldeles rigtigt ini den angiflnes sofrum, der han gripes i sängen; de känna lika väl hvarest hans papper förvaras. Man bryter sig in efter allt, inpackar allt i största hast, och utbär det, jemte offret, genast i det utanföre i beredskap stående åkdonet, hvilket derefter rullar åstad till sin obekanta bestämmelseort. Nästa morgon märker familjen först med Läpnad, skräck och grämelse, att en ibland dess medlemmar försvunnit; hvart — vet ingen — blott en dunkel qvalfull aning hviskar det. FÖRENTA STATERNA. Denna postens underrättelser bärifrån, hvilka gå ull den 40 November, låta vida fredligare, än man kunnat föreställa sig, efter den krigiska ton, ktnerikanska pressen hittills fört i frågan öm Oregöngebitet. Regeringens-organ; Washington Union, börjar gifva med sig, och försäkrar att hon alldeles icke har för afsigt, alt provocera till något krig emellan de båda länderna. Vid en offentlig sammankomst i Boston Har Hr Webster hållit ett tal, som är ganska märkligt, och hvilket går ut på att visa, att Oregontvisten ej bör behandlas af Förenta Staterna på det sätt, presidenten Polk hittills tyckts taga den, nemligen geuom uppställande af anspråk, som ej medgifva någon modifikation, utan att man tvertom borde med moderation och ömsesidig billighet gå till väga, då tvisten väl kuade på fredlig väg slitas. Han tecknar med lifliga färger den stora ansvarighet, de statsmän skulle underkasta sig, som vågade antända en krigslåga, hvilken snart skulle sprida sig öfver hela jordklotet. Websters åsigter komma nog att verka ej så obetydligt på sinnesstämningen i Förenta Staterna, och som ännu en annan af dervarande betydande statsmän, Calhoun, i denna fråga delar hans åsigter, så torde det väl bli möjligt att krigspartiet kan hejdas i den snart sammanträdande kongressen, och allt till slut aflöpa fredligt. MEXIKO. Ett nytt uppror, under general Parades, hotar den nuvarande sakernas ordnoing i detta land. Han stod med sin armå blott tvenne dagsmarcher från bufvudstaden, beredd att kasta öfverända den närvarande styrelsen. Presidenten Herrera jåg sjuk på sitt iandtgods, och hade uppdragit sina funktioner åt ministern Pena. Man har Littills ansett såsom vittnande om råhet och grofva seder, att spotta folk i synen. Numera synes denna grobianism vara på vägen att blifva diplomatisk, ehuru den såsom sådan lyckligtvis ej ännu hunnit till Europa. Fransyske ministern i Mexiko, baron Allaye de Cypreys, har på spektaklet i Mexiko spottat redaktören af en tidning i synen, då han ej ville uppgifva författaren till en uppsats i hans tidning, som misshagat baronen. Härefter uppstod slagsmål emellan de bida herrarne, och publiken måste skilja dem åt. Saken väckte, såsom billigt, ett oerhördt uppseende, och regeringen måste låta sälta trupper i rörelse, för att skydda ministern. I en not anmodades han att inom 3:ne dagar lemna Mexiko. Denna termin förlängdes sedermera; men enligt underrättelser från Havanna hade ban sedermera der inträffat. te Till resp. Abonnenter och Herrar Postförvaltare. Redaktionen har i dag, genom en artikel i Dagbladet, vunnit den upplysningen, om hvars riktishet vi underrättat oss, att den af Rikets Ständer vid sista riksdag beslutade förhöjningen i stämpelafeilten icke kommer att inträda förr än den 4 Juli nästa år. Med anledning häraf och då hälfen af den i och för denna