Aftonbladet – 11 december 1845, sida 3

JOTaRuoNng Manga IMmonDISKOT SKolia med torvaning se, au aen sjuklighet man förut med skäl ansåg obotlig, nu kan, måhända hastigt nog försvinna, i Methoden grundar sig på den omständigheten alt läkarevetenskapen biuills egentligea icke afsedt hvad Banning kallar dea mekaniska patho!ogien, förmodligen derför att den ligger för nära, är för enkel för att locka djupsinnigheten, och för litet belönande med skenet af pbilosophisk skarpsinnighet. Denna mekaniska patbologie innefattar läran om kroppens konstruktioa, och hufyud:akligast afseendö inelfvornas relativa, ömsesidigt stödjande, läge, visar den oss buru bålens mjuka beklädnader, muskler, aponerroser, bionor, cellulosa och hud, tillsammans utgöra ett stöd, en spänstig säck, som är ämnad att bålla alia de iare mjuka delarne i en fast anslutning till hvarandra utan att hårdt trycka dem, att vidaro de i buken liggande inelfvornas fasta beröring och bibehållande i en samlad form af en pöalare, öfverst på sig vppbär magen, diaphragma, bjertat och lungorna. Författarens arbete lemnar den klaraste åskådligbet af huru!edes förhållanderne blifra oändligt förändrade, så snart säcken (de yttre betäckningarne) förlorat sin rätta spänstighet och tillåter alla inmätena att sänka sig för mycket nesåt bäckenet. När man bar klart för sig den föreställningen, att hela mängden af inmätena från nedersta bottnen af bäckenet ända upp till svalget utgöra tillsammans en pelare, som endast vid båda ändarne har en fast omslutaing, men för ofrigt har mjuka väggar, hvilka endast genom deras spänstighet samranbålla de mjuka inmätena till förr sagda form, med bibehållazde af möjigheten af pelarens vexlande beskafferhet om lifvet, som han blifver tjockare eller smalare, eftersom icefvorae i buken mer eller mindre fy:las, så finner man snart huru vigligt det må:te vara att dessa väggar bibehålla deras styrka och spänstighet. Inom kroppen finnes intet rum tomt; alla delar sluta sig ovilkorligen till hvarandra; så att bvarenda liten punkt är i poggrannas.e beröring med närmaste delar. Så snart någon del faller. undan, falla de öfriga efter, så aut anslutningen alltid förblir fullständig. Om nu säcken, i de trakter der den ieke har något stöd af benstommen, förslappas, vidgar sig och tillåter pelaren der få en större utvidgning, dermedelst aut flere delar af den rörliga massan erhålla plats der, så sänker sig .det öfriga efter och det som hörer till öfre delen af pelaren, och som skulla synas mest oberoende af stöd (emedan bröststommen och refbenen gifva en stark omslutning på alla sidor), nödgas nu gifva sig efter nedåt. Det är nemligen på mellangården, som lungorna och hjertat till en del stödja sig, men när mellangärden sjelf sänker sig efter de nedsjunkna viscera, stödjer den icke bröstets erganer tillräckligt. Dessa måste då sånka sig efter, ty ehuru dessa visserligen icke sakna allt stöd, emedan de sjelfve hafva membraner, förmedelst hvilka de äro fästade, så äro likväl dessa membraner för svaga för att ensamma hålla så tunga delar som bjertat och lungorna upphängda. De måste fördenskull sjelfva gifva något efter, under det att just sjelfva denna påkänning är högst förderflig både för membranerne sjelfye och organernes parenchym. Häraf blir det begripligt huru bröstsjukdomar, lungsot åc., samt bjertklappning, uppkomma utaf bristande stöd nedifrån för dessa ömtåliga delar. HBäraf blir det ock:å lika begripligt huru ett bandage, som, i brist af abdominalbetäckningarnes spänstighet, användes för att sammanbålla pelarens form och uppehålla tarmarne, lefvern och magen uppemot diaphragma och dermed äfvenledes lungorna och bjertat, blir af stor vigt för de sistaämnda organerne. Maa tycker vid första tanken at ett bandage omkring uaderiifvet icke skall kunna göra någon nytta lör bröstet; men så snart man riktigt hunnit eriora fig hvad vi här anfört, och som egentligen icke är endast läkare förbehållet, utan som är en bekant sak för alia som sett huru en djarkropp invändigt ser ut, få finner man att bröstets mekaniska ordnande till stor dol beror af underlifvets mekaniska förhållanden, och att, omen yttra bjelp kan erhållas för de sednare, måste verkan deraf blifva större för bröstets organer än för bukens egna, emedan luagorna och hjertat icke i normalti.lståndet hafva en vexlando ställning, utan tveriom ea temligen likartad och beroende af mera bestämda förhållanden. Kan man undra på att lungorna kunna skadas derigenom alt de, genom sia egen tyngd, när den icke behörigen understödjes af diaphragma, måste lida utaf den dragning och det hängande tillstånd, bvari deras ömtåliga massa föritt:s? Kan man undra på att deras sjuklighet, då cen en gång inträdt, måsta ännu mera tillaga, om sltaa celluler ytterligare utsättas för den förderfliga invorkningen af en dragning i parenchymet, föranledd allenast genom orgasets egen tyngd. Man måste nemligen eriara sig att det millionfallit mängfaldiga nätet, hvaraf lungan bestar, är tiil hvarje del, nästan oberäkneligt fint och svagt, men att det likväl är i naturliga tillståndet ganska tungt genom dess öfverfyllnad med blod, Det bir således tydigt att lungornas sjuklighet måste förvärras i samma mån, som deras egen aftagande verksamhet ökar den allmänna syagheten i kroppen, och på samma gång dena serskildt förderfligt äte: verkande slappheLen i bukbetäckningarna. Om nu någon botnivg skall vara möjlig, sedan ett sjukligt förhållande en gång inträdt (hvilket visserligen hittills nästan aldrig varit händelsen der lungan hunnit blifva riktigt angripeh), så är försia vilkoret derför att hon icke skall lida utaf en mekanisk olägenhet af sin egen ouaderstödda tyngd och derutaf uppkommande dragning på den oändtligt ömtåliga substansen. Följaktligen blir ett sådant stöd som ett lämpligt bandage för bukmusklerne grundbetiaget för möjligheten att bota en sjukdom, som till vär tid varit obotlig. Att ett sådant stöd för abdominalmusklerne skall verka på underiifvets organer, betviflas icke af någon, mean för Rec. vill det på förr uppgifna skäl synäs såsom vore ett sådant bandage vida mera ovilkorligen verksamt för bröstet. I Bannings skrift förekommer en ganska stor mängd exempel af sjukdomsfall, der bandaget verkat på ett ej allenast afgörande utan ock serdeles öfverraskande sätt. En kronisk sjukdom, kurerad på några få dagar, måste nödvändigt bafva varit af endast mekaniska orsaker i delarnes läge, då ingen organisk lesion kan tänkas så hastigt häfven. Imedlertid visa sådana exempel att mången svår sjukdom förekommer utan annan beskaffenhet än denna mekaniska, som så länge varit af vetenskapen förbisedd. Af allt det föregående kan synas att Bannings mekaniska pathologio omfattar en hel här af serskilda sjukdomsormer, d. ä., alla vid hvilka delarnes falska läge antingen Pnsamt föranledt och underhåller det onda, eller der en sådan förändring förekommer i förening med organiska förändringar. I båda fallen verkar det stödjande bandaget välgörande, i första fallet kurativt och i sednare fallet såsom vilkor för att en vetenskaplig kur skall kunna med framsång användas. Då Rec. fullkomligen godkänner förf:s åsigt af ett stödande underiifsbandages verkan på bröstet, och naturligtvis ifven omedelbart på underlifvet sjelft i många fall, är det ikväl ect fall der Rec. icke förstår eller riktigt tror på Bannings åsigt af bandagets verkan, det är emot bråck. ir elt sådant rikligt reponeradt, och hålles tillbaka utaf tl Serskilt mot denna äkomma gjort bandage, synes det cke allenast göra Banniogska bandaget öfvorflödigt, utan ill och med böra utesluta dettas begagnande. Deremot är let alldeles tydligt alt, i prolapsus utsri, deraf uppkommen ecorrhee elier blodgång, att i lefversjukdomar, dyspepsie, yggplägor (med symptomer af tabis dorsalis), svullnad ide edre extremiteterno (utaf trycknieg på lympkatiska kärens stammar, som ingå i bäckenet), äderknölar, diarrheer, bstruction, strangurie, incontinentia, ryggradens lidanden, emorrhoider, melankoli, hysterie, samt alla de sinnesjukdomar, hvilka härröra fiån underlifs-cordningar, banlaget skall verka botande, och det naturligtvis bastigare, i amma mån som sjukdomen haft sin grund endas! i sådana ordningar. Bannings skrift upptager en stor mängd exempel af lyckiga och hastiga kurer. Detta synes: Rec, likväl icke vara et för vetenskapen vigligare. Deremot är hans afbandling a RR mn för ÅR RAR KR CAM AA wWAN ALI hej NO) mm Ån mm LL