,;som vi kalla det blå färg. Jag bar sett profver af detta kaffe, fullkomligt liknande Jamajeaeller Demerary-bönor, och redan verkställde sändningar deraf till Europa hafva lemnat så godt resultat, alt den så kallade vestindiska beredningen troligen kommer alt användas vid flera plantager på Java, i hvilket fall Sverige derifrån kan erhålla elt för ögat lika behagligt och för smaken vida angenämare kaffe, än det brasilianska. Jag ämnar begagna första lägenhet till hemsändning af prof. I afseende på socker, hvaraf omkring 4 million picul utskeppas, existera nu på Java 2:ne opinioner. Den ena yrkar förbättring af qvaliteten genom införande al förbättrade kok-apparater (vacuum-pannor); den andra påstår, att bved man vinner derigenom i qvalitet och pris, förloras åter i qvantitet och arbetskosinad, samt önskar derföre vidblifva den gamla metoden. Arrac saknar afsättning till den grad, att större sockerfabriker måste ofta kasta bort sin melass. Hudar (kooch buvffel-), hvaraf exporteras 136,000 st., taga ofta skada under vägen, emedan de blott torkas, ej saltas; på erinran derom svarade man mig, att salt (på ön Madeira tillverkadts för 3 gyllen pr läst) monopoliseras afregeringen, hvilken derför låter betala sig 450 gyllen pr läst. Risgryn, bufvudsakliga födoämnet för Javas befolkning, produceras på ön till ofantlig qvantitet, hvilken likväl, i brist på uppgifter, ej kan noga till siffran be-timmas. Exporten utgjorde 4844 blott 6853,090 pcul, hvarat 6544 lastade till Sverge. Qvahtiteten är visserligen bättre nu, än för 40 år sedan; duck har Javas ris mindre värde i Europa, än den Nordamerikanska. Endast så kallad Indramayse-ris är tjenlig för svenska markvaden. Indigo, ehuru ej hittills i någon mängd införd Itill Sverige direkte från Java, förtjenar likväl uppmärksambet, sedan produktionen stigit till nära 2,000,000 E och varans qvalitet nu mera täflar i godhet med den bästa bengaliska. Man fianer väl ännu någon blanduing af olika nyanser 1 samma kista, men sorteringen sker likväl i allmänhet med mera omsorg än förr, och jag vågar tro, att inköp, verkställda med mera kännedom, på Java skola lemna bättre resultat, än de som göras på ostindiska kompaniets auktioner iLondon. Bifogande ex Batavia priskurant af d. 30 Augusti, får jag ödmjukast fästa kongl. kollegii uppmärksamhbet på de höga priser, som nu betalas för svenskt jern, hvaraf något parti ej kan köpas till 44 gylten pr picol i Batavia eiler 45 gyllen i Samarang. Dessa priser äro väl, vid betraktande af myntets låga värde, ej vinstgifvande; men då närvarande lagret är obetydligt och sannolikt ingen afskeppning till Indien skett under innevarande år, har man anledning vänta god marknad för måttlig qvantitet, som möjligen på hösten skulle kunna från Sverige expedieras. Frakter äro i stigande på Java, der stora varuförråder nu äro magasinerade och hvars köpmän, i brist på vexlar, samt till följe af den oördelaktiga kursen nödgas betäcka sina skulder i Europa, genom ditsändning af öns produkter. Under mitt vistande i Batavia befraktades utländska fortyg 4: 40 s. pr ton på Europa, och jag har anledning tro att i fall flere, i synnerhet snällseglande, skepp funnits, skulle man kunnat uppdrifva frakten till 5 å 40 s. pr ton högre. Eturu varor bela året om afskeppas från Java, är likväl den egentliga skeppningstiden från Augusti till början af Nov.; då tillgången på produkter är störst. Våra fartyg, åtminstone de från Stockholm, inträffa sällan före November, December och början af Januari, vid hvilken tid regoig väderlek försvårar lastningen på Javas öppna reddar: en omständighet som ej bör förbises, då sådane för väta ömtåliga varor, som socker, risgryn, peppar, hudar m. m. skola intagas, för att qvarblifva i fartyg under 4 månaders resa. Inköpet af returlast är dessutom ofördelaktigare, så i afseende på pris, som qvalitet, vid den tid då största delen af årets produktion redan blifvit afskeppad. Som befraktningarna från Sverige, nästan utan undantag, ske till Batavia, derifrån fartygen oftast beordras att med tidsförlust afsegla till östra kusten af ön, så tror jag mig böra nämna, att större delen af det jern, som lossas i Batavia, afgår i kustfartyg till de östra städerna, samt att jernoch stålpriserna merendels äro 6 å 8 pr. högre i Samarang och Sourabaya än i Batavia, medan deremot öns produkter alltid kunna köpas billigare, samt med lättare urval i förstnämnde 2:ne städer. Inom några dagar hoppas jag få lägenhet att afgå till Hong Kong, Macao och Canton. Singapore 10 September 1845. C. F. Liljewalch. P. S. Som underrättelse ingick vid postens afgång, att 33, å 4 dollars pr picul nu fordras för svenskt jern, nödgas jag göra detta tillägg. C. FE. Liljewaleh. Omkostnader vid försäljning af jern och stål i Singapore: Båtleza och arbetspengar 4 cents pr picul. Masasinshyra 2 cents pr picul i månaden (kan jemas till hälften vid längre lägring). Provision ö 94. : Sortiment af jern för Singapore: Platt 74 tum 4174 tum 40 skä, 2 tum 40 kt, 214 tum 40 sk, 21, tum 40 skä, 237, tum 0 skaä, 3 tum 6 skö, ena tum 6 sk, 3!7) tum Ly 27 A