våra egpa fariyg. Man är allmänt af den tanka att engeleka Regeringen vill ogilla en sådan emot Idess egen närvarande baudelspolitik stridande åtgärd, isynnerhet som andra nationer icke lära underlåta protest deremot. Den 23 Juni afgick jag från Bombay till Singapore och landade här d. 24 Juli jäst som poIsten till Europa afgick, således för sent att begagna den. Jag hade hoppats träffa skeppet prins I Carl från S:ockholm för att genom profsmiduing I söka öfvertyga härvarande konsumenter om fördeleh att begagna svenska jernet, väl vetande att prins Carls last är af bättre qualit, än vanligen Isändes till Indien; och jag önskade dessutom at: invänta den hvarje höst hitkommande betydliga floten af Junkera frånoSiam, Cochin-China och I China, samt Proahs, från Burneo, Celebes och Iden öfriga Arkipelagen, hvilka alltid härifrån lbemta jern och stål. Då ingendera hitkomImit d. 43 Augusti, så begagnade jag en tillfällig ångbåtslägenhet till Batavia, så mycket hellre som samma fartyg skulle vara här tillbaka d. 4 Sept.. således i tid för påföljande europeiska posters afgång. Efter 8 dagars vistande på Java träffade mig Junder en utfart till plantagerna den olycksnänIdelse att hästen stupade, hvarvid min högra axel I vrickades ur led och derigenom jag, fastän nära Jåterställd, ännu bindras att ledigt föra pennan. Icke dessmindre har jag skäl att vara nöjd med resan till Java, som nyttigt upptog väntetiden. Återkommen d. 4 Sept., mottog jag här den underrättelse, alt skeppet prms Carl, efter ati Thafva besökt Capstaden, Algoa Bay, Port Natal, Mozambique, Bembuloaska-Bay, Nos-Bay, Zanzibar, Aden och Muscat: inträffat i Bombay d. 17 Juli, der erbållit frakt af bomull till Whampoa (Chiba) och dagligen kan väntas hit. I korthet får jag ödmjukast meddela några -J underrättelser, hvilka torde vara nyttiga och genast användhara för vår handel och sjöfart. I Singapore. Denna frihamn har ett utmärkt läge såsom nederlagsptats för handeln på Indiska Arkipelagen, Siam, Cochin-China och Cnina. Ons folkmängd utgör nu 57,424 individer, hvarat 536 europeer och -32,132 chineser samt resten malayer och olika asiatiska folkslag. Här l:kasom på andra ställen, der chineser nedsatt sig, är handeln nästan uteslutande i deras bänder. De köpa af europeiska handelshusen alla ankommande IlaIster. Varor, som bhitlöras i Junker och Proabs, passera deras händer innan europeerne få köpa Idem till skeppning. Alla försök att utan mellankomst af dessa österns judar köpa och sälja i parti, hafva Mttills misslyckats. Chineserne fordra i början en stor vinst, men nöja sig äfven med-en ganska måttlig, då konkurrensen emellan dem sjelfva dertill tvingar. Fartyg hitkomma, lossa sin last, intaga ny och afgå, utan att betala några afgifter eller ens anmäla sig; likväl lemna bärvarande köpmän förteckning öfver ankommande och afgående varor, till ledning för statistiska uppgifter. Importen belöper, efter dessa uppgifter, till omkring 12 millioner dollars och exporten ungefär lika mycket, men begge kunna antagas till ungefär 25 proc. högre belopp. Införseln af jern och stål har varierat sålunda: Jern. Stål. 1841, 35.976 pieul. 4426 picul. : 4842, 36,040 16354 1843, 50,893 ) 4950 1844, 29,342 ) 28135 Af stålet har större delen ansetts bafva tillhört svenska produktionen, hvaremot i brist på bestämda uppgifter efter sannolikhet får antagas, alt minst 3, af jernet varit engelskt. Närvarande lagret af jern och stål befinnes deladt på chinesers händer, och kan således ej noga utrönas, men säkert är, att det nu är mindre än under något af de föregående åren, hvaraf man har skäl hoppas förhöjda priser inom några månader, då Junker och Proahs börja lasta. Nu betalas 3 34 dollars per picul svenskt stångjerp, samt 4 !, dollars per centner 1, tums, och 43, dollars per centner 34 tums stal. För VÄ tums stål skulle kunna betingas 3 dollars. Proportionen bör vara af 7, tums 3,o:delar. 3 d 8 Ao VAN Yo Chineserna uppgifva att vanligen 3000 picul engelskt jern här konsumeras mot 4000 picul svenskt. Ett stort antal klensmeder finnas här, alla chineser. På vissa gator ser man en smedja nästan i hvartannat eller tredje hus. Jag har besökt större delen af dessa verkstäder, utan att hafva funnit en enda stång svenskt jern. Chineserne förstå rätt väl att behandla det engelska jernet, för hvars utsmidning de använda kol af hårda trädslag, som gifva en ovanlig stark hetta. Största tillverkningen består af en sort krokiga knifvar, hvaraf Malayerne begagna sig, både såsom knif, yxa och lia, samt af finare och gröfre spik. Profver på här tillverkad jernmanufaktur skola blifva hemsände. Tvenne engelska grofsmedjor finnas här, hvilka hufvudsakligen arbeta för skepp. Deras egare förklara sig böjde för användande af svenskt jern, och yttra att de skulle uteslutande begagna sig deraf, ifall priset ej öfverstege det engelska merl: än 235 å 30 4. Bilagde förteckning upptager ett: Fr