Aftonbladet – 2 december 1845, sida 3

op FA Te AA OSV OS AS I SAR ORT RENSAS ändamålet bidraga. (M. n. ÅA.) BLANDADE ÄMNEN. — BREFVEXLINGENS OERHÖRDA TILLVEXT I LONDON Det försäkras på fullt allvar i ett engelskt blad, son plägar vara väl underrättadt, att man vid postkon. toret i London anser något nytt och förbättrad I machineri vara nödvändigt, för att kunna medhinn: -J expeditionen af den vidunderliga mängd bref, som nu mera ankomma och afgå till följd af pennyposter och ångvagnarne. Nära tvåhundra städer i Englanc — oberäknadt de i Skottland och Irland — stå nr mera, medelst en dubbel jernväg i daglig förbindelse med London; och fyra bland jernvägskompanierna ombesörja postväskornas transport för intet Skulle de öfrige besluta detsamma — hvarom fråga lärer vara — så komma bref ti London och afgå derifrån ej mindre än fyra gånger om dagen, från alla de orter, hvilka icke ligga öfver 100 mil (43 svenska) från postkontoret derstädes, och två gånger från de aflägsnare. Detta vill med andra ord säga, att den fordna iwopenny-posten (postgången inom London) numera skall utsträckas 45 svenska mil åt alla båll rundtomkring, och London sålunda, hvad postkommunikationen beträffar, i en hast bli 30 dylika mil i diameter. Engelsmännen inse sjelfva att de nuvarande gigantiska expeditionsanstalterna vid Londons postkontor icke förslå för en sådan brefvexling. — ENGELSKA BADOCH TVÄTTINRÄTTNINGAR FÖR DE FATTIGA. Så noggrann engelsmannen är om snygghet, när han äger någonting, så vårdslös är han oftast derom när han är fattig; den redan i England så skarpa kontrasten emellan rikedom och fattigdom framstår härigenom ännu mera obehagligt. . De förmögnare ha nu ändtligen tänkt på att mildra den genom att anskaffa snygghetsmedel åt de fattiga, dels för ovanligt lågt pris, dels för intet; och det har härvid röjt sig, att den bristande snyggheten hos de fattige, och äfven ej sällan bland arbetsklassen i allmänhet, mera härrörde från brist på medel att betala bad eller tvätt, än från något tycke för smuts. För egentliga arbetare, som kunna betala en ringa afgift, har man inrättat särskilda badoch tvätthus, hvarest tillgång erbjudes i stor skala, så väl af flytande ljumt vatten till bad, som annat vatten samt bykoch torkanstalter för linne-tvätt. Början gjordes dermed i Liverpool, och tillfället har begagnats med så mycken ifver, att anläggandet af dylika snygghetsanstalter visat sig vara ett sätt att placera penningar; sedan detta rön var gjordt, ha badoch tvättanstalterna för arbetsklassen mångdubblats och spridt sig ej blott till London, utan till nästan alla de stora fabriksstäderna. Men äfven på de utfattiga har man tänkt i detta hänseende; förliden vinter, då Londonska )Kommittten för husvilla fattiga föranleddes att inrätta en extra barack (casylump) till deras herbergerande om vinternätterna, föll kommitten mot slutet på den tankan att äfven gifva de usla invånarne tillfälle att snygga om sig för intet, i fall de annars kunde ingifvas håg derför; man anlade således ett badoch tvätthus bredvid asylen, der de fattiga kunde bada sig sjelfva medan deras renbykta klädesfragmenter torkades. Det var allenast ett försök; men man gjorde den tillfredsställande upptäckten, att mera än 34 personer begagnade sig deraf om dygnet, eller 9387 under de 49 dygn, som försöket fortsattes. Sedan baracken tillslöts, har kommitteen lemnat hela byggnaden att disponeras af Associationen för befrämjande af snygghet ibland de fattiga, och då denna association upplåtit lokalen endast för bad och tvätt utan betalning, har antalet af dem, som begagnat sig deraf under de sedan förflutna 22 veckornas söknedagar, stigit till 24,097 personer, eller 482 om dagen. — ÖBSERVATIONER PÅ PLANETEN MARS. Lit. Gaz. af den 4 November har ur Madras Spectator af den 26 Augusti intagit följande: Vår uppmärksamhet har nyligen varit riktad på planeten Mars ovanliga utseende. Hittills utmärkte den sig genom ett lysande rödaktigt sken, som, enligt Herschels uttryck, butan tvifvel antydde en ockerartad färg hos dess jord, likt lager af röd sandsten på vår jord. Detta är nu icke mera fallet, ty planeten har förlorat all antrykning af rödt, är glänsande hvit och täflar i glans ned sjelfva Jupiter. De enda förändringar man hitills iakttagit på denna planet, voro de med Herchelska teleskopet upptäckta stora hvita fläckarna id polerna och dessa voro städse synbara om vinern och försvunno då polerna närmade sig sin somnarställning, hvarföre de tillskrefvos närvaron af nö. Åstronomen Taylor skildrar planetens nya uteende så, att hela planeten, med undantag af en meelmåttigt bred eqvatorsgördel, är hvit och sålunda tarkt kontrasterar med dess fordna utseende. — ETT STORT MENAGERI kommer att för statens ikning inrättas i Algier, der alla slags djur, tillhöiga Afrikanska fasta landet, skola förvaras, emedan limatet der är fördelaktigt. I Pariser-menageriet öÖ de flesta af dessa slags djur, till följd af tempetturens hårdhet, och man tror, att genom djurens ppfödande i Algier, man skall kunna påräkna länre lifstid för de exemplar, som sedan sändas till aris. — På Berlins torg ser man icke sällan grupör af ganska muskulöst bygda män och qvinnor, vilka kringbära på sina axlar upptornade massor af arnieksaker, dem de utbjuda till försäljning. Dessa 0 Ursprungligen fattige utvandrande från de överefolkade trakterna af Harz, hvilka med sina hemma rfärdigade leksaker söka rikare och lyckligare lotde orter, men sedermera icke, såsom man vanligen ntager. återvända till sin hemhvod mad cina fär oeg fer