Aftonbladet – 1 december 1845, sida 2

tid varit, äro och förblifva för den förre minst 4 och för den sednare vid pass 2 gånger så mycket som de ordinarie lönerna. essa tjenstemän äro sålunda, hvar för sig, vida bättre lönte än de högre embetsmännen i rikets kollegier, hvaraf följer, att äfven detta skäl är oantagligt. Den princip, som inom de förvaltande verken stundom gör sig gällande, att förena tvänne mindre befattningar, de der lätt sådant medgifva, tycks vara ganska riktig, helst då derigenom vinnes någon besparing i utgiftsstaten; men då, på sätt nyssberördt är, vägare!jensterna i jernvågen omöjligen kunna, såsom sig bör. af en man förrättas på två olika ställen och dessutom sammanslåendet ej är beräknadt på någon vinst för stadskasssn, utan lönerna komme att utgå oförändrade. så kunde man lätt tro, att något erskildt intresse lyckats förskaffa sig inflytande hos Drätsel-Kommissionen, hvilket. om det rönte framgång, icke tycks komma att medföra annan verkan, än att fördubbla den ena tjenstemannens intrader på bekestnad af yngre kamraters framtida förhoppning, att någonsin uppnå en plats, hvarvid de kunna sägas vara försörjda. Om man föreställer sig, a t vägaren i öfre vågen, genom erhållandet af vägarebefattningen i den mindre, afsäger sig de enskildta högst indrägtiga kommissionerna, så är detta säkert en missräkning, emedan tillökningen i den ordinsrie lönen cj skuile till en tredjedel svara mot de sportler han sålunda skulle afsäga sig, och det ej är antagligt, att någon gör en sådan uppoffring rent af för roskul!. Att deremot få det ena och icke släppa det andra blefve en helt annan uträkning. Pör en sådan, i fall den är den enda åtminstone för ögonblicket synligt antagliga, gynnes till prejudice för yngre kamrater, när vinsten för det allmänna är ingen? Af alla dem, som haft eller hafva att utlåta sig i detta mål, torde ingen känna gåromålens beskaffenhet så väl som advokatfiskalen i Kongl. Bergskollegium Må man höra hans mening om huru dermed förhäller sig, och Ins. anser sig nästan förvissad, att han ej skall jäfva hvad här blifvit yttradt.