Aftonbladet – 28 november 1845, sida 2

dagsaitonen tacktöes DU. KA. Hogneter ped:a Sodermanlands och Nerikes nations sammankomst med sin närvaro, och derefter intaga souper hos landshöfdingen friherre von Kramer. — — H. K. H. Kronprinsen har vid Lunds universitet inrättat två stipendier, hvardera om 200 rdr, och till deras innebafvare för tvänne år utnämnt amanuensen vid observätorium astronomicum, mag. J. A. Ahlander och mag. Joh. Andersson. Stipendiaterne skola hvarje år till kanslern ingifva ea vetenskaplig afhandling. — Hamburgerbladen med dagens post berätta, att dervarande senat meddelat öfverste Schohl tillåtelse att emottaga och bära den svärdsordens dekoration, som H. M. Konungen af Sverige och Norrige förlinat honom. — Från Köpenbamn meddelar tidningen Föedrelandet för den 22 dennes: Det gläder oss att kunna meddela, att H. M. Konungen nådigst tillåtit den kommitte, som enligt prosten Trydes förslag i Skandinaviska Sällskapet, bildat sig till understöd för de af missväxt dande svenska provinser, att begagna kongl, hofteatern till en aftonunderhållning för berörde ändamål. Denna kommer sannolikt att äga rum Thorsdagen i nästa vecka (således i går) och i anseende till det ringa utrymmet, endast blifva tillgänglig för skandinaviska sänskapets medlemmar och deras damer. — Kommitteens ledamöter uppgifvas vara prosten Tryde, professor Sommer, höjesteretsadvokat Lehmann, docenten Liebmann, sångläraren Rung och kandidaten Ploug. — Danska Collegial-Tidende innehåller nedanstående artikel: I anledning af några i Helsingör förekomna kasus, har hos kansliet den fråga blifvit framställd buruvida danska undersåtare kunna begära seqvester på utländska i Sundska tullens klarerande stadda fartyg, hvilkas redare stå uti oliqviderade skuldförhållanden till reqvirenterne. Sedan härom varit skriftvexladt med kgl. utrikesdepartementet och kel. generaltullkammarn och kommerskollegium, har kansliet, under den 4 Mars innev. år, 2flåtit skrifvelse till amtmannen i Fredviksborgs amt, äfvensom — för mjligheten att lika beskaffade frågor kunde uppstå vidtullkamrarna i Nyborg och Fridericia — till amtmwännen uti Svenborgs och Veiles amter, för att vidare meddelas vederbörande domare och tullklarerare, ait, då sundet och de öfriga danska strömmarne äro naturliga handelsvägar, så är det klart, att den skyldighet, som åligger de fartyg, hvilka begagna dem, i afseende på Danmarks uti särskildta folkrättliga bestämmelser grundade anspråk uppå sundsoch ströms-tullar, att uppehålla sig under sin fart genom dessa farvatten, icke kan gifva danska undersåtare någon rätt, att göra de förmodade fordringar, som de kunna förut hafva förvärfvat hos fartygsegaren, gällande mot fartyget. Tvertom måste redarne ega rältmätigt anspråk uppå, att det uppehåll, som vållas dem genom sundska tullens klarering, icke må kunna godtyckligt förlängas af hvar och en, som förmenar sig ega någon fordran af omförmälta egenskaper. . Kanslet måste anse det för stridande mot erkända folkrättliga grundsatser, att bringa de allmänna reglorna om seqvester på främmande skepp till användande på sådana, hvilkas vistelse på danskt sjöområde är en följd af den dem iåliggande skyldigheten att erlägga sundska tullen. — Höjeste Ret har ock förklarat sig ense med kansliets yttrade åsigt af denna principfråga. — Från t. f. svenska och norrska General-. Konsuln i Strelsund m. m. hr C. F. Leche har till kongl. Kommerskollegium inkommit nedanstående rapport, daterad Stralsund den 44 i denna månad: Sedan min sednaste rapport hafva potatispriserne ej undergålt någon förändring; och det har visat sis, alt potatessjukan här i provinsen är mindre allmän än man i början förmodade. Ej heller anser man anledning vara för banden till förbud mot utförsel eller bränvinsbränning, alldenstund man för närvarande har snarare öfverfiöd än brist på potates. Den brist, som skulle vara att befara, kan först gifva sig tillkänna, i fall sjukdomen skulle angripa vinterförråderna. Kunna potäterna alltså, genom ändamålsenlig bebandling, ej skyddas mot röta, så anser man en ögonblickligen minskad förbrukning ej kunna motverka ett kommande beho! till våren, ty resuitatet blir enahanda, om större eller mindre qvantiteter ligga i jordhögar och källare öfver dena tillstundande vinter och förderfvas; men endast olägenheter och förluster för de jordbrukare, hvars ekonomi till en stor del är baserad på bränvins. produktion, skulle blifva det gifna vissa Vid de åtskilliga landtekonomiska sammankomster, som ; sednare tider ägt rum; har man, i afseende på