Aftonbladet – 26 november 1845, sida 3

portion gifva mera gödsel i måhbn derefter, äfvensom att ett kreatur, som stallfodras, större delen af året skall gifva mera sådan, än den som går ute på bete så länge bar mark finnes. Om en svensk ko fodras med lika omsorg som en holsteinsk, så torde den visserligen mjölka nära hälften, n.b. om hn från början varit väl uppfödd, men då torde hon ock äta mer än hälften; då skall i alla fall en besparing uppstå i skötseln och husrum för ett djur, i stället för tvänne, om produkten blifver lika i båda fallen. Utan att för öfrigt vilja uttala något omdöme i en tvist, sådan som den förevarande, oeh utan att vilja påyrka att andre, än de som hafva god råd dertill, skola gifva exemplet med utländska kreatursracers införande, skulle det imedlertid ofelbart vara af största nylta, om en och annan landtbrukare, som gjort sådana försök, ingålve till hushållssällskaperna uppgift på hvad resultater detta medfört på afkastningen af hela hans egendom. Ändamålet, hvarföre Red. fästat uppmärksamheten vid hr Pbilipsons och ett par andra personers bemödanden för införandet af holländska kreatursracer, har egentligen varit att visa, att enskilde kunna finna sådant lönande, och att i följd deraf flere andra enskilde torde följa exemplet, samt derigenom en större del af det anslag, ständerna gifvit till stamholländerier, kunna användas till premier vid expositioner, hvilket sannolikt skulle vida mer uppmuntra hågen för det första vilkoret af adugårdens förbättring att väl föda de kreatur om finnas.