Aftonbladet – 25 november 1845, sida 2

— — —.—.rnunm-emuo—— 0 IRAKS ERRORS — ST — M:r Leon de Völbert är ett lejon af första rangen; han bor här i hotellet, och det är narraktigt nog att bo för hyra och ändå ha elegant ekipage. Jag bibehöll tystnad. Den gamla pratsjuke fann sig icke häraf slagen, utan antagande en högtidlig ton, hviskade hon i mitt öra dessa ord, hvaraf hon tycktes vänta stor effekt: — Han har ofta mött madame i trappan ..: han finner madame ganska skön och har ofta frågat mig hvad madame företager sig. Jag bet mig i läppen; Marthoud såg denna rörelse och, för att mer reta min nyfikenhet, iakttog hon en låtsad likgiltighet. Jag märkte denna list, men visste icke huru jag skulle åter inleda ett samtal, som jag var ledsen att jag låtit falla. Ett nytt buller tillkännagaf, att egaren till den nya hästen satt sig uti giggen och jagade bort. Gumman gaf mig en förstulen blick och kunde ej längre återbålla sin talträngdhet. — Då m:r Leon, sade hon virdslöst, frågat mig efter madame, har jag ingenting sagt ... emedan jag är tyst som grafven med det som man anförtror mig ... ehuru det väl ej varit farligt om jag sagt m:r Leon, att madame önskar debutera på operan. Hon gjorde en paus, stack borsten, hvarmed hon afdammade möblerna, under armen, framhemtade snusdosan, öppnade den, tog en pris och snusade med långsam högtidlighet. Jag fortfor att tiga; efter en stund återtog hon: — Det var så, att m:r Leon helt nyligen sade till en af sina vänner, under det jag tillagade hans the, att hvad beträffar operan, det endast vore lejon, som der kunde något uträtta. Jag har varit så länge med, madame, att jag vet hvad ordet lejon betyder. Förr funnos sådane endast i Jardin des plantes och i menageriet hos m:r Martin, men nu synas de äfven på operan. ... Man säger att de der stifta lagar.