Aftonbladet – 22 november 1845, sida 1

AA LA BALARINA.) . NOVELL AF EUGENE BRIFFAULT: 1. MILANO. Maria kunde ieke mer fördraga min blicks ho andvek att vända ögonen till mig, såsom had hon fruktat att gifvavika för en oemotståndl makt. Jag sökte henne förgälves i trädgårde! hon gick numera ut med misstroende och omg: sig med oändliga försigtighetsmått. Hennes svag het gjorde fruktansvärda framsteg; hennes dra förbieknade mer och mer; hon tycktes lida ett obotligt ondt. Jag försökte att trösta henne än stötte hon mig ifrån sig med bitterhet, ä svarade hon mig med den mest bestämda tyst nad. En dag föll samtalet på operan i Paris; ja vet icke huru det hände, att jag kom att tal med deltagande om de unga dansösernas belä genhet, beklagande att man icke nog sökte förvar dem från lättsinnets faror; jag trodde mig se e tår fukta ögonlocken, som Maria höll slutna; ho riktade derefter en blick på mig full af godhe och i det hon steg upp, tryckte hon sakta mi hand och yttrade dessa ord: — I morgon bittida, i boskeen. Tiden försvann så gladt och angenämt, att ja icke mer tänkte på att fortsätta resan. Två ve kor voro passerade sedan min ankomst till gre vinnan; min betjent var äfven installerad i huse han hade förstått att göra sig omtyckt genom e gladt lynne och tusende små tjenster. Någ ) Se Aftonbl. J4 271.