Aftonbladet – 21 november 1845, sida 1

husets port af ett slags intendent, lit man oss icke vänta på den gästfrihet, som vi begärde. Folk sändes genast till vår qvarlemnade postiljon, och snart anlinde han med hästar och vagn. Framför allt erhöllo vi en god supt och godt nattläger, och det blef öfverenskommet att uppskjuta all förklaring till följande dagen. Den som hedrade o:s med detta emottazande, bad os: förlåta att han var nödsskad sysselsätta sig med festen, och bofallte två domestiker att på bista sätt uppvakta Oss. . Jag tillstår, att okatadt min kännodom af de gamla Germanernes första dygd, blef jag förundrad öfver detta välvilliga bemötande, deita förtroende. — Intagen af en behaglig känsla, stärkt af en förträffl:g målud och af värmen från elden i en stor spis, lade jag mig i en säng af de respektablaste former, och insomnade, stilla vaggad af balens afllägsna melodier. Oaktadt detta välhefinnande var min sömn icke lång. Följande morgon vid mitt tidiga uppvaknande, fann jag hela huset, med undantag af några få domestiker, försänkt i hvila. — Man såz överallt qvarlefvor efter festiviteten: släckt. lampor, brustna guirlander och ostädade rum. — Jag hade då tillfälle att betrakta huset. Det var af medeimåttig storlek och till stilen emellan en villa och ett mindre slott; ingången pryddes af kolonner, framsidan var murad af tegel och på baksidan var anbragt ett långt galleri al trä, med utskjutande tak och en hög trappa. Girden var föga skild från trädgården, en lång avesbokshäck förenade dem; byggnaden låg midt emellan, och omgafs på alla sidor af träd, små parierrer, gräsplaner och boskeer, Villans område tycktes