Aftonbladet – 20 november 1845, sida 3

INYTT FÖRSLAG TILE KANALLEDNING GENOM NÅSET SUEZ. Sedan urminnes tider har Medelhafvets förbindelse med Röda hafvet varit föremål för mycken eftertanka Isamt stora politiska och kommerciella planer; och det Imed skäl, ty den skulle medföra stora resultater, tisynnerhet om den hlefve sådan, att större fartyg kunde passera näset utan omlastning, hvilket mål man naturligtvis måste synnerligen vinnlägga sig om. IMan har hittills från olika håll gjort trenne olika förslag till åstadkommande af denna förbindelse: genom en kanal från Alexandria till Suez, en jernväg eller en kanal från ena hafvet till det andra, tvärsöfver näset. I anseende till Egyptens närvarande interessen och politiska ställning, måste detta land uttala sig för en förbindelse genom det inre af landet, således för en kanal från Alexandria till Suez; men den hblefve både svår att anlägga och långsam att passera, hvaremot Europa måste förklara sig för den, på hvilken rörelsen kan gå hastigast. Eo jernväg har det emot sig, att man blefye nödsakad att lossa och åter inlasta hvarje skeppsladdning, som komme till näset, antingen från Medelhafvet eller Röda hafvet. Säledes återstår endast utvägen att åstadkomma en direkt förbindelse mellan begge hafven. Engelska pressen har förklarat sig deremot, under den förevändning, att kanalanläggningen skulle vara mycket svår och att Peluschbugten, som bildas af Medelhafvet, är så grund, 8—410 engelska (— 4!; å 4; SV.) mil ut i hafvet, att man skulle blifva nödsakad att leda kanalen lika långt och vid dess slut anlägga en hamn. Ett sådant hinder vore visserligen oöfverstigligt, men lyckligtvis är det mycket lätt att undanrödja, såsom vi längre fram skola visa. Man har helt och hållet förbisett eller sannoliksre förtegat, att näset bildar en bassin, från det ställe, der den gamla Amroukanalen slutar, nästan till Medelhafvet. Den del deraf, som gränsar till Suezviken och der Amroukanalen fordom var gräfd, består af en hopförd massa sand och lera, som bildar en mycket lös jordmån, lätt ait genomskära, om man vill åstadkomma en förbindelse mellan Suezviken och näsets bassin, ända till Schek-Eunadi. Som Röda hafvet ligger 54 fot högre än näsets bassin, så behöfver man endast uppgräfva 40 fot af denna gamla kanal, för att få hafsvattnet att föra med sig bort en del af sanden och leran till näsets bassin. På detta sätt kunde man lätt förskaffa Amroukanalen dess behöriga djup och bringa vattnet i bassinen till lika höjd med det i Röda hafyet. Innan man skrede dertill, måste en sluss byggas vid Suez, der den gamla bryggan Kotzoum ligger, ty detta vore enda sättet att kunna bestämma vattnets aflopp ur Röda hafvet i Medelhafvet. De afvägningar, åtskilliga ingeniörer verkställt, hafva visat, att den af höjder omgifna sanka trekten, som sträcker sig från bassinens södra ända förbi Schek-Eunadi till dalen Sababias och derifrån till Pelusch, oafbrutet är minst 20 och högst 35 !, fot lägre än Röda hafvet, som åter ligger 37 fot högre än Medeihafvet. Marken är öfverallt sandig och på mänga ställen betäckt med en skorpa af salt och Nildy. Om man) gör några gräfningar från bassinens norra del till den sanka trakten vid Schek-Eunadi och norr om Timsah-sjöarna, så kan vattnet obehindradt falla ur bassinen i Medelhafvet. Några åtgärder äro likväl oundgäpgliga för att hindra det från att utbreda sig till Egypten eller Mauzaleh-sjön. -Sababias dal och Ouadeh-Tamalat äro lågländta trakter, i hvilka vattnet kunde taga en falsk riktning, hvarföre en fördämning skulle uppföras vid berget Krojeh, på vestra sidan, för att bindra Röda hafvets vatten att falia uti dem, : när det börjar strömma från Suez till Medelhafvet. Vid Ras-el-Mojeh el Basta behöfves annan fördämning för att hindra vattnet, som skall strömma till Abourog, att falla ut i sjön Mauzaleh. Slutligen behöfves en tredje från det lågland, der brunnen Devictar är belägen, till hafvet, för att hålla vattnet tillsammans och förekomma att det, då kanalen först Öppnas, tager kosan åt sjön Mauzaleh. När dessa förberedelser -äro slutade, insläpper man vattnet försigtigt och långsamt från Röda hafvet genom slussen och den vid Suez gräfda kanalen. När näsets bassin är fylld, skall vattnet flyta genom den mellan dess norra gräns och sjön Timsah vid Schekunadi gräfda kanalen, som vattnet snart skall göra ljupare och lösare i anseende till jordmånens löshet. Jerifrån skall vattnet utan svårighet taga vägen gejom BirAborog till Devictar, emedan hela denna träcka ligger högre än mynningen, och emedan kular höja sig på alla sidor, samt hälla vattnet inom kranket. Från Bir-El-Devictar till gränsen af det f sjön Mauzaleh skyddade landet, skall vattnet åter yta i en dal, som tyckes vara danad af naturen, nen vid närmare undersökning synes vara bildad af ienniskohänder, och kanske är den gamla kanal, om Necor började låta gräfva. Från denna punkt ill hafvet kommer vattnet att flyta i en bädd, som r gräfd derför mellan ruinerna af Pelusch och lemIngarna af Faramah. Det i ringa massa insläppta attnet skall snart fördjupa sin bädd, hvarefter man ON Insläppa mer, tills det strömmar jemnt. Sänkingen från Röda hafvet till Medelhafvet är ungefär ensamma som Nilens under det den öfversvämmar, varföre här måste urhålkas en lika djup bädd soms tilens, och till och med en djupare, emedan des astighet är större, afståndet kortare an från Da niette till Kairo, och jordmänen mindre fast. Bortom Bir-el-Devictar ligger alluvialjord af samma öjd, som den egyptiska i trakten kring Damiette, er de fördämningar, som behöfvas för att hämma altnet under dess flöde, endast äro 3 fot höga. Då attnet faller ut i hafvet, skall det derföre, lika väl om Nilfloden, gräfva sig en bädd i sjön, då bottnen å begge ställena är lika beskaffad, Det är således alls icke svårt att anlägga den erorderliga kanalen, som icke behöfyer vara lika bred fverailt, utan kan rätta sin form efter lokala förallanden och mera skulle blifvit ett slags Bosfor, isom den vid Konstantinopel. Genom en kanal lan några bestämda skrankor skulle vattnet sjelf Ana sig en djup väg genom den uppslammarde dyen Pelusch-viken. Som kanalen genom näset ej lemar Någon orenlighet, kunde ingen bank af sådana nnen bilda sig framför dess Mynning, För att få t inlopp till kanalen, borde en fördämning af sten fort som möjligt uppföras på dess Vestra sida och ragas ända ut i hafvet. Fartygen skulle då icke chöfva gå till ankars, utan 17—91 fots djupgående, VÄRD EÖOL mkr VR EO FC BRI TUX Re Ämne rr m m bäst passa för farten på Röda hafvet, kunde)? ola dirakta mn 2 banalan Ach sla.