Aftonbladet – 18 november 1845, sida 1

1 Varor. Fartyget ligger endast 9:ne dagar vid Riddarh:n. NERE TORNET INNE NINE Sr 0 rr NAS TNT VEN. Å 4 3 ir STOCK OLIIE De på f. m. ankomna utländska poster medförde: tidningar . från Paris och London af d. 7, samt från Hamburg af d. 44 dennes. FRANKRIKE. I Hertigen af Joinvilles gemål har den 3 dennes Inedkommit med en prins, som i dopet fått namnet Pierre Philippe Jean Marie, och fått titel af hertig af Penthicvre. Han är den tionde af Ludvig Filips sonoch dottersöner. Den stora eskadern, som skall bevaka vestafrikanska kusten, är nu färdig att afgå från franska hamnarna. Amiral Montagnes de la Roque hissar sin flagga i Lorient på ångfregatten Caraibev, al 450 hästars kraft; 7 andra stora ångfartyg och 18. korvetter, briggar och goeletter åtfölja honom. Det var redan bekant, att hr Molines de S:t Yon, som förut varit direktör för personalen och I krigsoperationerna i krigs-ministeren, blifvit kallad till krigsminister ad interim, men MonitöI reny. hade ej ännu meddelat utnämningen. En I stabs-officerare bade afgått till marskalk Bugeaud I för att erbjuda honom krigsportföljen. Det troddes att marskalk :;Soult, hertig af Dalmatien, fått rättighet bära titeln af Altessep. Äfven de fem i insurrektions-försöket svårast invecklade flyktingar, från Romagnas hafva ankommit till Marseille. Det påstås att franska kabinettet i början tvekat att lemna alla italienska flyktingarne en tillflyktsort i Frankrike; men att. då storhertigen. af Toscana fått veta detta, hade han med ädel ifver sagt åt franska sändebudet: Er regering blottställer mig genom ett så grymt förfarande, för stora. olägenheter, omgifven som jag är af påfviske och nästan innesluten af Romagna och österrikare; men jag skall heldre våga allt än begå en låghet. Detta har verkat så, att franska jorden öppnas åt dem, och en del hade begärt att få. vistas i Paris; emot borgen att ej deltaga i politiska stämplingar. Regeringen skall vara betänkt på en stark expedition emot Madagascar. . Engelska och franska kabinetten skola öfverenskommit att handla hvar och en för sig, för att kufva dess regering, men de fördelar, de kunna aftvinga henne i handelsväg, skola blifva gemensamma för alla handlande Tnationer. Ifrån Algier inberättas under den 39 Okt. att Lamoriciere stod qvar i Sidi-bel-Abbes, att Cavaignac marscherade till Sebdou, att Gery öfverfallit ,en upprorisk stam, Chougranerna, och tillfogat i allmänhet araberna stora förluster. Hertigen-marskalken var: i Ain Tukeira den 20: Upproret gjorde inga framsteg; Beni Ouragl och Querenseris förblefvo fransmännen tillgifne; oaktadt alla uppvigglings-försök, och i provinsen Algier, underdivisionerna Orleansville, Titteri och Miliana herrskade fullkomligt Ingn; äfven i Delli och Dschigelly såg det åter godt ut och handelsplatserna besöktes. I Medeah hade 44 araber blifvit arresterade för politiska förbrytelser,. I Bugia hade kabyler nattetid trängt in på de kristnas kyrkogård, upprifvit korsen och plundrat grafvar. Denna handling af vidskepligt raseri har väckt bestörtning, ty: den visar en fiendtlig stämning hos kaylerna, som man:nu trodde vara blidkade. Hr Lagrenee, fransk utskickad till Kina, skulle den 34 Augusti resa från Macao till de fem hamnarna och i nästkommande April öfver Suez återvända till Paris. 4 Nu är för domstol anhängig den i og gjorda uppgift, angående 4000 jernvägsaktiers utdelning til tidningsutgilvare (Emile Girardin, Ch. Duverier m. 1.) samt ministern Lacave Laplagnes och embetsmäns förhållande i samma afseende. National säger, att man har föga hopp att se saken utredd; emedan dylika affärsmän nog veta att sopa spåren rena efter sig, men tror att den gilna offentligheten deråt skall göra sin verkan. Finansministern skall vara sysselsatt att reformera upphördsväsendet, i hvilkets kostnader man tror en högst betydlig minskning skall blifva möjlig. SPANIEN. Officiella tidningen innehåller förordningen om ortes sammankallande till den 415 December; samt kungörelsen om nya vals förrättande efter 45 till senatorer upphöjde deputerade. En spansk tidning upphäfver sig mycket emot planen att grefven af Trapani skulle blifva gemäl till Spaniens. drottning. Den säger om denne italienske prins: utan namn, talang eller rykte representerar han endast en nullitet, absolutismen och ultramontanismen. Ett sådant giftermål vore: blott en palatsoch familjintrig för att upprätt j: hålla förderfliga infiytelser. En annan tidning talär om en natae hvar; kai