Iskall låta göra sig eller icke, och att man sed: I ville, om detta lyckades, rycka fram med I generalanfall på all associationsfrihet. Om det försök nu lyckas, blir åter en annan fråga, oc jdet är många, som tro att med praxis haflver s licke så lätt. Selands allmoge är visserligen ganska beskedlig och rhedgörlig folkklass, mc händelsen vill att, så skräckiogifvande och så b slutsam, som polisen är i Köpenhamn, så inte gällande och så tafatt skall den vara ute på la det, så att det just icke är sagdt att bönderr ge med sig för första anmaning att skingras Det saknas dessutom icke agitatorer, och agit: torer med kraft. Lehbmann-Helvegh-Poulsenska processen st? tills vidare in statu quo. Efter all anledning bl man icke färdig dermed förr än ett godt styck in på nästa år. Den sista stora anläggningen mc Fedrelandet; är ej heller bragt till slut; Giöc vads bibliotek och möbler hafva gått under klut ban, för att betala den stora mulkten, men d felas ännu ett par hundra riksbankdaler, och ha är redo alt afsitta dessa med fästning, så fo blott vederbörande någonsin hinna bli färdig med något slags beslut. Det är märkvärdigt no: att man under denna makalösa administratio icke en gång kan få komma på fästning, när ma sjelf vill och man har lagen för sig dertill. Den vidtbekanta tyska resenären Kohl har hå gon tid uppehållit sig i Köpenhamn, utan tvi! vel för att samla materialier till en tre, fyr volymer resebeskrining öfver det kungliga dan ska riket. Han har varit mycket eftersökt, de mannen. Först var han inbiuden till Augusten borg, der han tvifvelsutan fick en hel hop sles vig-holsteinianism till lifs; sedan kom han ti Seland och blef straxt uppfångad af Kung Chri stian, som en tid qvarhöll honom på Fredensborg lustslott; sist råkade han under Orla Lehmann behandling. Han har således haft godt tillfäll att se sakerna från olika sidor och ståndpunkter och skrifver icke han sedan något rätt grundlig och tvärsäkert om de danska förhållandena, hven skulle då göra det? I litteraturen förspörjes redan en ökad verk samhet, med afseende på den tillstundande julen De sista dagarne hafva bragt 1 dagsljuset en icke obetydlig massa bellettristiskt, och mer varde naturligtvis kommande. Den mystiska anonym: författaren eller författarinnan till vEn Hvzerdagshistoriey bar åter efter längre tystnad utgifvit er novell; den kallas To Tidsaldre, och har icke otydligt för afsigt att framhäfva den gamla god: tidens förträfflighet på bekostnad af den nyarc tiden. Boken är, som allt från denna hand, skrif. ven med talang, men röjer dock alltför mycke ett visst dåligt humör, kanske en viss ålderdom Man har länge velat veta att under denna anonym skulle gömma sig fru Gyllenborg, Heiberg; mor, och det är icke utan att detta sista arbete mer än något föregående af samma förf., tala för denna gissning. Det är ett spirituellt frun. timmer, som lefvat sjuttonhundratalets lif, som sjelf spelat en roll i den tidens förffriska säll skapsverld, som numera finner sig fremmande ji de nya vanorna och älskar att minnas detta fordom, hvilket med alla sina fel och olater likväl var så intressant, så snillrikt, och som med sina många ytliga behag skimrar i ett så mycket mera underbart ljus, ju mer det för erinringen stiger illbaka i det aflägsna. En annan bok, som j letta ögonblick ådrager sig uppmärksamhet, är en novell af Goldschmidt, Korsarens utgilvare Den heter En Jöde och synes hafva till et hufvudändamål att framställa egendomlighetern: . de nuvarande judarnes enskilda lif, hvaraf den emnar en underhållande och liflig teckning. De som i detta arbete väntat något af det qvicka och spelande skrifsätt, hvilket gjort Korsaren så populär, blifva deremot grymt bedragna. Hr Goldschmidt har här lemnat sina satiriska uddar nästan helt och hållet åsido och inträdt på ett nytt gebit. Han har under pressen äfven en annan novell till julen, men detta blir blott ett relt litet arbete på ett par ark. . Holsts, sista stycke Kun tyve År, har icke jort någon lycka. Man talar om ett nytt drana af Andersen, som med det första skall gå af tapeln. En ny liten operett af Rung ges för örsta gången om ett par dagar; den bär den nåot prosaiska titeln: Procentare och Sångaren, nen man talar på förhand godt om musiken. RÄTTEGÅNGSOCH; POLISSAKER.