Aftonbladet – 11 november 1845, sida 4

Nedbäddad på sjuklägret, dignande under bördan af det mest rysliga elände, vågar en utfattg hustru på detta sätt fly till ädelmodiga välgörares för nödens klagorop aldrig slutna bjerta med den varmaste bön om en allmosa. Efter att på tio år undergålt nio svåra barnsängar, blef jag den 28 sistl. Sept. med instrumenter förlöst; denna förlossning har gjort mig till krympling för min återstående lefnad. 38 år gammal, kämpanda mod den yttersta nöd och svåra li anden, ligger jag nu hjelplös, ett off:r för förtviflan, om ej snar hjelp mellankommer, och återstår mig intet annat än att i största ödmjukhet vädja till det så ofta men aldrig förgäfves anlitade förbarmandet: Herran ser det goda som i löndom sker, och Han belönar rikligen. Stockholm den 40 Nov. 1845. GustTAFVA ÖSTERBERG. Bor i huset J4 35 Öfra Badstugatan å Söder, 2 tr. upp.