skrifning af holsteinska kreatur. — Insändaren, son under förliden sommar varit vid Marieborg och met noggranhet besett kreaturen, instämmer i de omdö men, som om dem blifvit fällde, men anser sig bör: anmärka, att tit. Philipssons förtjenst mindre bestå i att hafva införskrifvit några och trettio holsteinske kor, än deruti, att åt dessa främlingar hafva pybygg en sådan ladugård, att de deruti kunna trifvas, at de väl fodras och vårdas, och att det hela sköter med all den noggrannhet, så i afseende å djuren som bokhålleri, mjölkning, mjölkens behandling m. m. hvarförutan ladugårdsskötseln aldrig kan löna sig eller leda till den inhemska boskapsafvelns förädling. — Häröfver kunde vara mycket att yttra, synnerligen med afseende å nu tillämnade stambholländerier, hvilka efter insändarens förmening lika mycket borde afsc skötares tilldaning som race-djurs uppfödande, samt ovillkorligen förenas med landtbruksinstituten, så att inspektorsämnen och rättarelärlingar åtminstone finge någon kännedom om boskapsskötseln, hvaraf de nu vanligen äro i saknad, och som ej sällan leder ända derhän, att dessa personer inför husbonden skryta at huru de kpnappat in för korna för att gynna dragarne och hvaraf följden blifvit, att man i Sverige väl kan påträffa rätt vackra oxar (såsom t.ex. den för några år sedan förevisade-stora oxen), men sällan eller aldrig några kor gom kunna jemföras med utländska. synnerligen i afseende å köttrikheten, som heit och bållet går förlorad under den knappa och magra vinterutfodringen, hvaremot det på sina ställen sparsamma men kraftiga betet tyckes vara väl egnadt att frambringa mjölkafkastning, väl icke jemförlig med hvad som kan erhållas af en väl född race-ko, men ofta utöfver hvad man kan vänta af de dverglika djuren. Insändarers mening har ej varit att skrifva en afhandling i ämnet, men han har ej kunnat undertrycka dessa reflexioner, hvilka öfverlemnas till det afseende redaktionen derå kan fästa, hvarjemte insändaren, i anledning af det intresse redaktionen i M 256 al dess tidning yttrar för saken, anser sig böra upplysa: att herr grosshandlaren MenckiStockholm, under dejsednare ären, på egen risk införskrifvit omkring 120 holsteinska kreatur, som blifvit försålde till diverse olika personer, och hvaraf omkring 60 varit utaf samma race och från samma trakt som herr Philipssons, och äro med hans fullt jemförliga. Härom kan man öfvertyga sig genom besök på lägenheterne Ir-genting (invid Carlbergs slott) och Chrislineberg (s mil utom Kungsholms tull), på hvilka ställen nu finnas nära 50 utaf dessa kreatur. — Insändaren tror sig veta att de på förra stället äro till salu, samt att herr Menck, som sjelf är kreatursvän och nitälskar för den goda saken, gerna och billigt genom införskrifning betjenar dem som ästunda dyika kreatur. På sednare stället finnes en ko, som under loppet af 41 månader, utan drankfodring,lemnat 4700 kannor mjölk, samt en annan, hvarå skriftigt intyg finnes, som mjölkat till och med 49 holteinska (c:a 14 svenska) kannor om dagen. Att kalfvar äro att tillgå på dessa ställen till samma pris ;om hos herr Philipsson torde vara kändt af redakionen, i hvars tidning annoncer härom ofta föreommit. Sista kalfven efter den kon, som mjölkat 700 kannor, är nyligen försåld till hofmarskalken refyve Bonde på Hörningsholm, och nu mera äro alfvarne efterfrågade, men det är ej länge sedan de, huru annonserade, måste sändas till slagtaren, i rist på afnämare. Insändaren anser sig dock härvid böra tillägga, i fseende på kalfvarna serskildt, att utan riklig föda, ynnerligen af mjölk under de 2:2e första månaderna, can man ej påräkna stt affödan blir bättre, än efter anliga svenska kor, utan snarare sämre, hvaraf inändaren nyligen sett några exemplar.