ålrande sämmäå ångelägenhet, men utan att komm -Itill afgöraride. Landtdistrikternas representante hafva isynnerhet ifrat för denna lag, emedan de -Iligger i deras och öfverhufvud i den demokratisk: I principens intresse att lätta tillfället till jord -I styckning genom att befria denna förrättning frår ,sorenskrifvarenas deltagande och deraf härflytand kostnader. I Vidare har utkommit en lag om större myn. fi dighet för ogifta qvinnor, hvarigenom qvinnar löfvergått från fullkomligt omyndighetstillstånd. I hvartill hon förut för hela lifvet var dömd, så I framt hon icke blef gift, till den grad af mynI dighet, som är inrymd manspersoner mellan 48 Toch 23 år, d. v. s. till att råda sig och sitt gods, T likväl under kuratorers inseende. Äfven blefvo ett par enskilda förslag om lika larfsrätt för man och qvinna på sednaste thinget I framställde, hvilka väl icke gingo igenom, men Tlikväl utställdes till nästkommande Storthing, då Iman väntar en Konglig proposition om en fullständig arfslagstiftning. Vid denna saks behandling på thinget företedde sig för öfrigt den egenbet, att bönderne här syntes strida mot sitt eget intresse och mot den jordaristokratiska princip, som eljest i så många fall sticker fram hos dem, och som har sin rot i codelsoch åsädesretteno. Förslaget hade blifvit framstäldt af bönder, och af de trettiofyra, som röstade för detsamma, voro de flesta bönder, medan pluraliteten, med Daa i spetsen, hemtade sina betänkligheter mot förslaget väsendtligen från åsädesrettenp, eller rättigheten för älste sonen, om son är till, att odeladt taga i besittning föräldrarnes jord och gifva vederlag i penningar till de öfrige syskonen. Man får nu se hvad hemmansägarena göra, när förslaget nästa gång kommer under behandling. Vidare må anföras lagen om reformer i hypoteksväsendet, lagen om perlfiskeriet, om upphäfvande af taflors (håfvens) kringbärande i kyrkorna, om fisktionden, genom hvilken lag början är gjord till upphäfvande af denna tunga och okloka afgäld, lagen om fartygs mätning, efter nya och förbättrade grunder, samt lagen som innehåller förbud mot försäljning af lottsedlar för utländska lotterier (allt slags inländskt lotterispel var redan förut förbudet). An vidare den s. k. dissenterlov, eller lagen om dem, som bekänna sig till kristna religionen, utan att vara medlemmar af statskyrkan ). Genom lagen om förändringar i och tillägg till universitelsfundatsen, hafva flera tidsoch ändamålsenliga förändringar blifvit införda i reglorna för examensväsendet, de s. k. lärda värdigheter och universitetsstyrelse i det hela ). (Forts. följer.) ) Denna serdeles vigtiga och af kristlig tolerans lika mycket som af statsförfattningens liberala anda påkallade reform i våra gamla, trånghjertade religiösa förhållanden, kunde blott med stor möda genomdrifvas, mot bondepartiets hårdnackade motstånd. Det var under denna saks behandling Daa, som modigt kämpade i spetsen för den liberala sidan, kom att bryta mot sina fordna bundsförvandter, i det han, i förnuftets och den sanna frihetens namn, protesterade mot de tendenser, som motpartiet lade i dagen, och som hotade att draga folket tillbaka i barbari och råhet, då det likväl är representantens pligt att föra det framåt och uppåt. Daas föredrag vid detta tillfälle kan räknas till de mest lysande från norska tribunen. . Bondepartiet lär icke snart förlåta henom den bergepredikan, han denna gång höll, så mycket mindre, som han äfven motstod partiet i frågan om länsmanslagen. ) Kanslersoch prokanslersfunktionerne äro genom denna lag alldeles upphäfna och de gamla döda språken beröfvade sin uteslutande rätt att användas vid högtidliga tillfällen, hvaremot modersreålet och naturvetenskapen, genom denna lag, kommit till högre anseende. För öfrigt är denna lag enda frukten af den för flera år sedan nedsatta kommitten för reform af hela skoleoch undervisningsväsendet, oaktadt denna kommittå utarbetat utkast till lagar för alla hithörande brancher och dessa blifvit genom Kongl. propositioner för sista Storthinget framlagda. Lagförslagen om de lärda skolorna och om en högre borgareskola behandlades i Storthingets kommittå, men kommo ej längre än till Odelsthinget, hvilket likväl, i anseende till dessa lagars tvifvelaktiga beskaffenhet, ej var så mycket att beklaga. — uno ONGL. KOMMERS-KOLLEGIL OCH CGENR