Aftonbladet – 8 november 1845, sida 2

och såsom feltes det ingenting i vår uppfattning af detsamma, utan endast sträfva att för oss betrygga en sådan ställning till den himmelske mästaren, att vi kunna tillväxa i kännedomen af den frälsning han beredt, utan att inskränkas och störas från någondera sidan. Skulle, detta oaktadt, äfven denna bekännelse blifva misstydd eller begabbad, så måste vi låta sådant ske och lemna det derhän. Guds rike består icke i ord, utan i kraft; vid denna tro trösta vi oss. Och sålunda öfverlemna vi, såsom de der skiljas vid det jordiska Jifvets dagsarbete, och som inför Gud veta sig aldrig hafva lekt med ord på deras långa lefnadsbana, under verksamheten för den största af alla menskliga uppgifter, arbetandet på Guds rike — vi öfverlemne kyrkan och dess utveckling åt Honom, som densamma grundat, och lofvat henne den anda, som allena leder i all sanning, hans helige ande. Han skall förblifva hos henne, intill verldens ända; hans namn är: under, råd, kraft, hjelte, evig fader, fredsfurste. Han pröfvar hjertan. Han känner de sina. Han vet stunden. Han hjelper, när den är inne, dem, som hålla sig till sanningen, till slutlig seger. Vare han i döden, såsom i lifvet, högtlofvad, och må vi bålla oss fast vid honom! Potsdam d. 24 Okt. 4843. Biskopen Dr Eylert. Biskopen Dr Dräseke.