Aftonbladet – 8 november 1845, sida 2

SÖDERKÖPING.) NI. 1845. Don Carlos. Der höras gråt och skratt, och dödea från dess djup. Victor Hugo; Hernani. I Söderköping är för närvarande ganska lifligt. Söderköping är en skådepenning med tvenne sidor. Den ena: ett enda stort lazarett. Den andra: ett enda stort bankettrum. Här leker kärleken med blommor och här — kämpa sjuklingar med döden. Här komma sorgerna på fjärilsvingar: — här åkallas döden som en välkommen befriare från hopplösa lidanden. Äfven denna sorgliga lycka är mången redlig man förvägrad. Jag har här sett moraliska lidanden framkalla en förening af glädtighet och sorg. Leende på läpparna och död i hjertat. Munter artighet i dansens hvimmel utvecklad af varelser, hvilka, i samma ögonblick dörren slutes till för deras ensliga kammare, falla ned på tröskeln, tillintetgjorda, halfdöda af sorg och af ansträngningar att den fördölja. Men innan jag nalkas St. Ragnhilds källa och det kring densamma församlade, brokiga hvimmel, må jag kasta min blick omkring Söderköping, sådant det nu är. Söderköpings läge har tycke af Carlsbad. Begge äro omgifna af höjder, de kring Söderköping ärc kala gråstensklippor; de kring Carlsbad äro träd beväxta ända upp till topparne. Öfver alla de Söderköpingsdalen omgifvand klippor höjer Ramunder-häll sin stolta, befalland bjessa. Denna Ramunder-häll är en ganska ege! och märkvärdig företeelse i skapelsen. Tarpeja klippa i Rom eller Leucas klippa på Lesbos. P trenne sidor höjer sig Ramunder-häll ganska sakt . Ca 22 OKOQ