Sen kat rr Ing Jr Rn DAMM) ff FM AAA Bazaren vid Adolf Fredriks torg, samt i huset 23 BR vic dödade 430 man, tog 60 qvinnor och en bjord, men kunde ej hindra att den förstnämnde stammen d. 9 Okt. passerade Marockanska gränsen. Den dagen förenade likväl general Lamoriciere sig med honom, och nu stod denne med 4300 man infanteri, 500 man kavalleri och 42 kanoner samlade för att intränga i Traras, der Abdel-Kader hade samlat sin styrka. Der måste således hufvudsakliga krigsrörelserna motses. Också hade redan den 453 general Thierres inberättat, att Lamoriciere den 42 inryckt i denna bergstrakt. Under tiden hade upproret likväl utbrutit i hela underfördelningen Tlemceen, och en annan upprorisk hop hade derifrån infallit från Marocko, anförd af en ny Kalifa Bu-Gerrara, som för första gången uppträder såsom Abd-el-Kaders ståthållare. Han tvingade flera stammar i trakten af Tlemcen att med sig återvända till Marocko, och lockade genom list af en dittills allierad arabstam, franska bataljonschefen Billot, en löjtnant och 4 hussarer, som blefvo mördade. Han belägrade sedan Sebou, ett litet fäste, af stor vigt för franska inflytandet på araberna, i Sahara. Der lyckades likväl fransmännen att tillfoga angriparen stor förlust; men i synnerhet några Kabylbopar, som araberna förledt att deltaga i sin strid, hade slagits förfärligt, och fransmännen hafva alltså äfven förlorat folk vid anfallet. Man befarade nu, att Abd-el-Kader skulle hafva lemnat försvaret af bergstrakten till andra och sjelf tågat i hast mot Mascara eller öknen; men åtminstone hade fransmännen lyckats att hindra bans förening med Bu-Musa, som på andra sidan om Mascara leder upproret; ty dels hade öfverste Gery der haft stora fördelar öfver fienden, dels hade det lyckats general Lamoricitre att efter heta drabbningar den 45, 44 och 15 drifva sjelfva hufvudstyrkan tillbaka, samt att drifva de upproriska stammarna emot hafssidan, der flera af dem nödgats gifva sig på nåd och onåd. Abd-el-Kader hade under dessa motgångar hållit sig i flanken på fransmännen, och har visat att han uppfattade fullkomligt Lamoricicres plan, men ej förmått hindra den. Sannolikt begifver han sig, efter denna förlust, öfver Marockanska gränsen. Marskalk Bugeaud har således funnit sin fiendes utdrifvande redan verkställdt, innan han hinner fram med sina förstärkningar; men han låter förnimma, alt franska regeringen ämnar hämnas på Marocko för traktatbrottet, samt att ett krig emot Sultanen är oundvikligt. Före våren lärer det dock icke kunna ifrågakomma. Marskalken hade aftågat till Milianah d. 48 Oktober och skulle d. 24 afmarchera derifrån med den der samlade styrkan, för att operera i provinsen Oran. I Constantineh fortfar att vara alldeles lugnt. I Bugia och Dellys äfven. I provinsen Titteri hafva de scheriffer, som sökt uppviggla folket, begifvit sig på flykten. Franska regeringen säges ämna af Gorca i Senegal göra ett annat Gibraltar. Ifrån Toulon skrifves, att flottan under amiral Parceval-Deschenes afgått från Algier och gått till Cagliari. Den återväntas snart till Toulon. Ifrån China hade regeringen erhållit underrättelser öfver Alexandria, enligt hvilka den mellan franska och chinesiska kommissarier d. 21 Okt. 41844 i Wampoa afslutade vänskapsoch handelstraktat, blifvit utvexlad d. 25 Augusti detta år i Taipautin, icke lingt ifrån Bocca. Vid samma tid hade Hr de Lagren erhållit del af det kejserliga edikt, som upphäfver straff för kristna lärans antagande af ctineser, utan tillåtas de kristne att offentligen hålla sin gudstjenst. Snällposten medför nyare underrättelser från Algerien. Den till generallöjtnant nu utnämnde Bourjolly och den till generalmajor utnämnde öfverste Saint Amand hade verkställt sin förening. Bu-Musa hade gjort ett anfall mot en allierad arabstam under Mostaganems murar, men öfverstelöjtnant Mellinet hade återdrifvit honom. Natten emellan d. 48 och 19 Okt. hade tre arabstammar af Oranska underdivisionen affallit: desse voro de första som på Oranska gebietet öfver-! gifvit fransmännen. 700 man förstärkning hade redan ankommit på ångfartyget Labrador, och detta hade upplifvat armeens mod, ty de andra transporterna väntades straxt efter. De nu ankommande trupperna intaga till en början garnisonerna, för att der vänja sig vid klimatet; och de gamla garnisonstrupperna afgå till aktiva hären, såsom redan mera acklimatiserade. Marskalk Bugeaud har åter börjat sin verksamhet medelst en proklamation till Araberra och Beduinerna, som är affattad i ett slags miliRENOIR E NANA La NE ES NO NsENeraer ertSNA SE RENT ENE FOTA GROT NLavanadar vw Aanfuönrnda Lan Ålla 1. 4 oo