(jrma och ädle menniskovänner! Lyssnen till den olyckliges bön. En mor till ett 45 månaders gammalt barn, hvars fader på ett olyckligt sätt bortvikit och leninat de sina husvilla, utan föda och kläder, hvilka sednare äro för hyran pantsatta, äro au för andra gången utkörda och hafva gått två dygn på gatan, så att mina ben voro färdiga att digna för hvarje steg jag gick, utaf hunger och köld, tills Lördags afton, då en barmhertig hustru af ardetsklassen upptog både mig och barn. Vi voro husvilla, hon berbergerade oss, vi voro hungriga, hon mättade oss, vi vor) utfrusna, hon värmde oss. Men jag bönfaller bos de bättre lyckligt lottade, som ömma för de arma, om en liten skärf tiil hyran, så att jag kan få husrum för mig och mitt lilla barn, annars blir mitt öde att förgås af bunger och köld i den tillstundande vintern. De värnlösas tacksamhet skall nedkalla hmlens välsignelse öfver dem, fom lyssna till vår bön. Vi olyckliga träffas uti buset JE 29 Öfra Grefgatan, en trappa upp öfver gården, dörren midt för trappan, då Mathilda Högstedt efterfrågas.