Aftonbladet – 3 november 1845, sida 3

Mjölnardrängens hustru skulle äfven hafva frågat henne om hon icke tyckte om hennes man och älskade honom, som vore en gentil karl, hvaremot hennes egen man vore en trashank, o. s. v. Härpå hade allmänt slagsmål uppstått, hvarvid å ömse sidor utdelats knuffar och kindpustar, hvarförutan parterne spottat hvarandra i ansigtet. Händelsen har varit föremål för polisförhör, och målet är uppskjutet för ytterligare upplysning om förloppet. — I Stora Kopparbergs läns tidniog meddelas föls jande: Till härvarande länshäkte hafva nyss inkommit tvenpe fångar, nemligen kronoarbetskarlen Dios: Per Andersson från Mora och förre korrektionisten Per Nilsson född i Finnland. Den förre hade efter undergången ransakning för tredje resan stöld lyckats att under fångtransport från Fittja till Stockholm rymma från medföjande bevakning, och under antaget namn af konduktör Carlsson dels med gästgifvareskjuts, dels efter ackord resa hit upp till Dalarne. Vid Strands gästgifvaregård hade han anträffat den sednare, med hvilken han var förut väl bekant och hvilken var af öfverståthållareembetet i Stockholm förpassad hit till Fahlun. Efter här förnyad bekantskap och träffadt aftal om endrägtig samverkan i sina förehafvanden hade Per Nilsson gått ett stycke förut, men sedan af den äkande Per Andersson blifvit upptagen, på hvilket sätt de båda hit anländt. Dagarne derefter hade Per Nilsson besett grufvan och hyttorna, äfvensom söndagen den 49 dennes besökt spektaklet klädd i svarta underklåder, bottforer och kamlottskappa samt försedd med glasögon, hvarunder allt Per Nilsson förhållit sig mera anspråkslöst och obemärkt. Derefter, och sedan Per Andersson å ett innehafdt falskt pass, utfärdadt af konungens befallningshafvande i Westerås åt förre gardisten Anders Carlman, äfvensom å Per Nilssons pass iecknat de orden: Uppvist å landskansliet i Fahlun för afgång till Söderhamn, P. G. Lorichs, hade de tillsammans öfver Bjursås afrest till Mora och Orsa. Men genom ett bref, som Per Nilsson afsändt tillsin broder i Mora, med den från Noret skjutsande bonden, hade de blifvit misstänkte, eftersatte samt häktade. Undertransporten hit till Fahlun repade de imedlertid mod, och på denna sidan om Utby gästgifvaregård i Rättvik öfverföllo de fångbevakningen jemte medföljande skjutsbonde, då det iyckades Per Andersson att skuffa den sednare utur kärran, genom afskärning beröfva honom tömmarne (hvarunder hästen äfven fick ett Knifstygn) samt derefter på en sidoväg åka inåt skogen, hvarest han lemnade hästen och lösgjorde sig från fotfängslen; deremot kunde Per Nilsson icke undkomma, oaktadt flere fångföraren tillfogade knifstyng i ena armen och ansigtet. Per AnGersson fick imedlertid icke länge behålla sin tillkämpade frihet, utan ertappades ånyo och häktades den 235 i Rättvik, hvarifrån ban genast till länshäk1 tet infördes., —— (Insändt.) Redan i flera är har gatul!ysningen vid Nybrohamnen och den så kallade Strandgatan varit af en så eländig beskaffenhet, att det i sanning erfordras en viss auktoritetsförblindelse för att icke förbättra denjamma. Nybron är numera stängd för all passage, och vägen till Ladugårdslandet är hufvudsakligen föragd genom nämnde Strandgata, hvarest mörkret i det närmaste liknar grafvens natt, och det är endast med lifsfara att vandraren vågar kryssa sig fram på denna väg, der ej sällan åkande köra på hvarandra och fotgängarn blottställes för, på ett fatalt sätt, att få sitta emellan. Utan att pretendera några nya gaslampor, hoppas man likväl att de tvenne argandska lyktor, som numera äro borttagna från Nybron, måtte användss till förbättring af lysningen vid Strandgaan, äfvensom att gatulysningen vid Nybrohamnen och Artilleriplanen i någon mån måtte ordnas på ett indamålsenligare sätt, än nu eger rum. Lyktorna vid sistnämnde ställen äro nemligen så under all beskrifning medelålders-jemmerliga, att ett halft tjog talgljusdankar säkerligen skulle taga lofven från dessa uggleögon; det är ej heller sällsynt i denna trakt, att vandrande personer helt oväntadt påsegla hvarundra, utan att i första ögonblicket kunna urskilja uruvida -den mötande är djur eller menniska. !Ladugårdslandsboer.