Aftonbladet – 31 oktober 1845, sida 1

ECE RANK re RN Tr TAR RETN SST Det vissa är, att vederbörande äro högeligen uppbragta mot Bugeaud, men de våga icke att i dettal: ögonblick bestraffa honom, emedan han behöfvesl: för ögonblicket i Algier. Dit skulle general-löjtnanterne Bedeau och Negrie äfven afgå, och truppöfversändningen fortfar. De sista underrättelserna från Oran af den 40 dennes meddela, att general Lamoricicre då stod koncentrerad med en betydlig styrka; att en del af de marockanska Arab-stammarne öfvergifvit Abd-el-Kader, och att Kabylerne förklarat, att de icke tänkte bistå honom i hans infall på algieriska slättbygden. I sina berg ville de försvara! sig, om de anföllos; men med Araberne hade de ingenting gemensamt! Dessa förklaringar upptagas nu såsom bevis, att Bugeaud genom sitt oförsigtiga anfallskrig emot Käbyl-stammarne endast retat dessa, utan allt bebof, emedan de eljest aldrig ofredat Fransmännen. Ifrån Stilla hafvet hade angenämare underrättelser ingått. Engelska och franska amiralerne hade kommit öfverens om att bandla gemensarat till lugnets återställande på Otaheiti. Den engelska flottiljen skulle salutera protektorat-flaggan, och dess befälbhafvare uppmana drottning Pomare att erkänna protektoratet. Ville hon ej ingå härpå, skulle hon afsättas, och efterträdaren lärer redan vara utsedd. De i Livorno inskeppade flyktingarne från Romagna blefvo vid ankomsten till Marseille samtligen häktade af prefekten, intill dess denne genom telegrafen kunde inhemta ordres, huru han skulle sig med dem förhålla. De, som inskeppade sig i Rimini, hade af en storm kastats tillbaka på italienska kusten, och lärer hafva blifvit tagna af påfliga trupper. SPANIEN. Man väntar att Cortes skola sammankallas till början af December månad, samt att budgeten då genast kommer att dem föreläggas. Municipalvalen sysselsätta partierna på det lifligaste. Ministeren hoppas att bibehålla segern, i trots af allt motstånd; detta är likväl nu Jifligt så väl inom Carlister som progressister. Om Mons beskattningssystem kan fortsättas, så vill den äfven. försöka att göra det. ! PORTUGAL. Regeringen är åter i samma financiella bekymmer, som de förra regeringarne varit. Tobaksarrendet kan ej utgå, och det är en af bufvudkällorna till statsinkomsterna. De nya afgifterna visa sig på långt när icke så gifvande, som man påräknat. Att åter föreslå nya, är betänkligt. Det lärer således väl beböfvas, att ministeren ibland de 4235 Cortes-ledamöterne i deputerade-kammaren har att påräkna 81 civila och militära embetsmän. Utvandringarne till Brasilien äro nu i sådant tilltagande, att regeringen lärer vara betänkt uppå att förbjudå dem. Men huru skall det kunna verkställas? Några fartyg hade afgått med potatis till Holland. STORBRITANNIEN. Oenighet skall råda inom ministeren i afseende på den politik, som bör följas i Irland, och denna fråga, som redan söndersprängt mer än ett engelskt kabinett, torde ej vara utan stora faror för det nuvarande. Peel sjelf är emot alla ytterligare tvångsåtgärder i afseende på Irland, men Wellington vill att man skall stödja sig på svärdet. Det säges att skiljaktigheten i meningar vållat en sådan spänning emellan de båda notabiliteterna, latt både Peel och Wellington begärt afsked, men latt drottningen bestämdt vägrat sitt samtycke dertill. Det är OConnel och bans stora repealmöten, i förening med den sannolikt förestående nöden bland de lägre klasserna, i anseende till den felslagna potatisskörden, som sätta myror i hufvudet på ministrarne. Repeal-vännerne å sin sida och Oraniemännen å sin hålla sinnena i spänning genom sina demonstrationer, och kommer nu hungersnöd dertill, så torde ställningen blifva ganska svår och betänklig, och fresta kabinettels styrka. Från Nya Zeland ingå de mest oroande underrättelser. Med undantag af staden Auckland beIfann sig hela ön i infödingarnes händer. De hade intagit och förstört de 44 större och mindre befästnivgar, engelsmännen anlaggt till koloniens Iskydd, och invånarne i dessa platser hade måst flykta,! för att rädda lifvet. I Auckland beredde man sig på ett anfall. Den vanliga befolkningen i denna stad utgjorde 4000 personer, men var nu mycket ökad genom flyktingar, som der sökt skydd. NEDERLAND. Enligt konungens throntal vid kamrarnes öppnande, står allt i Jandet, finanser, hande!, flotta åc. i största flor, utom potatisen, som är sjuk. IDet märkligaste för öfrigt i denna statshandling, är konungens yttrande, att han ännu ej kunnat öfvertyga sin om nödvändigheten af en förändring i grundlagen, men så snart han kommit till en sådan öfvertygelse, skulle ban icke uppskjuta denna reform. (Frågan bandlar egentligen om Thuruvida verklig minister-ansvarighet skall finnas leller ej; och man ser således att konungen helst I vill hafva ansvarslösa rådgifvare omkring sig.)