Aftonbladet – 27 oktober 1845, sida 3

gande nödvändighet eller tyranniska nycker begick. Utan att besvara de honom omgifvande högre emb-tsmännens vördnadsfulla helsningar. utdelade han sina befallningar med sträng röst. — Slottsvakten under vapen — posterna skola fördubblas — tjugu galerer i hamnen — två batter:er artilleri på vallarne — kurirer skolsg hållas färdiga att afgå till alla delar af Sicilien. Derefter vände han sig till ordonnansofficerarne: i — Mina herrar! Solen har gått upp och striden begynt. Jag väntar af er här uti palatset detsamma som af edra kamrater på stridsfältet, att ni försvarar mina rättigheter. — Det är vår önskan lika mycket som vår pligt, svarade en af dem med eh djup bugning. — Statsrådets ledamöter skola församla sig här, alla publika byggnader skola besättas med vakt och presterskapet begifva sig till kyrkorna för att bedja för framgången af våra vapen. — Har ers bögbet icke flera befallningar att utdela? frågade befälhafvaren för gardet. — Jo! På Pretorianska torget skall en schavott uppresas och skarprättaren tillsägas att hålla sig färdig. Då denna befallning under dyster tystnad afhördes, fortfor hertigen af Arcos: — I går har en upprorisk proklamation blifvit kringspridd i alla stadens qvarter, hvaruti innevånarne uppmanas att öfvergå på Donna Marias sida, under det att min person göres till föremål för de grymmaste förolämpningar och de mest upprörande smädelser; ja, sjelfva mitt porträtt är deruti med de mest vederstyggliga drag utmåladt.