Aftonbladet – 24 oktober 1845, sida 4

(ÄT en del herrar och damer å operamaske(CT raden i söndags anmodad, att i aftonbladet lemna någet från min basd, för jag på det hjortligasis yttra min förbindelse såväl åt den stora fripublik, af et sar tusen herrar och damer, hvilka efter de noble hvithufvade, studenteroas fård åt danias; stränder, med förnyade jubelrep hurra för Risen! omgal mig öfver ridgarbolmen och riddarhuastorget, det söndagsbladet af d. 29 Juni närmare afhand!at, som åt den ädia publik inom konstens verld, hvilken, isynnerbet å sendste pompösa masketad på stora operan, i de ömmasta ordalag och med de varmasto vänskapshancliogar, knöt bjertat om möjeligt änn starkaro till det folk som gör lönepok i vårt tidebvarf som fordom på slagfältet. Dessa handlingar som började med mottagande från en herres hand af en blomqvist ervum tetraspermum, af några damer, röda sasgparoljdoftando tropiska blommor, sedan af en mängd horrar och damer, de skönaste mångfärgade blommor. Damerna nyfikoa få veta hvar jag gjort af alla blommor, fingo af en herre det svaret i underfickan, den samma ur hvilken man vid Oscars sida, under mönstrng å slottsborggården förstod stt bortpractisera min subscriptionsbok med c. 4000 namn uti, den jag sedan inom samraa murar återfick, mot lösen — men de förmodade dem bäras nära bjertat eller i bröstfickan der de äfven iågo,. sjutades mellan 2 och 3 mod att en horre eftor att enaträget, som så många damer förut, hafva proponorst dans, i sällskap med sin omgifaing, lyftade mig vid orehesterns högra front upp på sina armar, under utrop burral lefve apothekaro Ris!) hvarefter någon bekant nalkades till förnya-t triumftag. Jag kunds dervid, liksom Car! Johan och Nicolaus. då de vid revuen på gälet, defiierade förbi mig ensam till häst, enda:t med hatten lyftad afliggn min erkänsla, ehuru Kejsaren ej vågado lyfta på sin fastknäppta lilta 3 kant, att ej befara med spetsen rubba vår tucifora fixstjerna ur banan. Förstnämnde propoacnt var, enl. ÅA. B. så säll att ban fullkomligt visste hvad han sade och gjorde mera än ofta detta, och de öfriga voro mera än nykterister som Carlen kallar de återsållsamme. Stockholm den 24 Oktober 1843. H. N. RIS. ) att fo kets röst är guds röst, har jag sedan, genom brefdufva, från högre ort fått stadfästat. EEE EEE — SSE