Aftonbladet – 23 oktober 1845, sida 2

eftermiddag och tisdags förmiddag, för att göra sig underrättad om å!gärderna till nödens lindrande inom länet. Såsom bidrag dertill skänkte H. M. 2000 Rdr samt Kronprinsen och prins Gustaf hvardera 300 Rår, till byggande af en bro meilan stadens I delar, Svartbäcken och Fjerdingen, för att genom lett sådant byggnadsföretag bereda arbetsförtjenst åt de fattiga. — Förre ministern i S:t Petersburg, friherre N. Palmstjerna, återkom i förrgår till hufvudsta-! den med ångfartyget Furst Menzikolt. — Vid den till i går annonserade auktionen å värdshuset Liljeholmen, till försäljning af tvenne I friherre W. von Löwens konkursmassa tillhörige egerdomar sinom Stockholms län, Glasberga, beläget !, mil från Södertelje och Stenby på Adelsön i Mälaren, ipropades det förra af Hr kammarrådet Fredr. Stuart för 44,913 Rdr 46 sk., och det sednare af tvenne herrar Rosenblad och en kapiten Törne tillssmmans, för 453,050 Rdr, slit banko. — De nästföljande dagarna, eller slutet af denna och början af nästa vecka, erbjuda en rik omvexling af valda nöjen för konstvännen. Om lördag gifves, under hr konsertmästaren Rande!s anföravde, till förmån för hr direktör Ahlström, en särdeles nätt konsert, bestående helt och hållet af nationella saker, neml. svenska folkdansar, folklekar och polskor, arrangerade af hr Ahlström; violinfantasier öfver svenska folkvisor af hr Randel, samt slutligen svenska folkvisor, sjungne af m:ll Fundin, hr Strandberg och amatörer. Hr Ahlström, hvars kunskaper, redbarhet och förtjenst såsom kompositör är allmänt vitsordad, ämnar använda inkomsten af denna recett till cn utländsk resa för att, såsom vi hört, i Tyskland. utgifva sina kompositioner, och m:ll Lind lärer! lofvat biträda honom på en konsert i Berlin. Näsia måndag får den eleganta verlden dela sig emellan den första seancen af grefve de Suzors htlerära föredrag och den kongl. teatern, hvarest Bulwers pjes Natt och Morgon gifves till förmån för hr Dahlqvist, som nu öfvertagit Lord Lillburnes roll, förut gifven af aflidne Hyckert. Filip Morton kommer förmodligen att spelas af hr Sundberg. Nästa onsdag gifver Nya teatern för första gången Casimir De la Vignes vackra historiska skådespel: Ludvig den elfte, till förmån för herr Torsslow, som här uti Ludvigs roll åter får ett nytt tillfille att visa sitt mästerskap i den dramatiska konsten. — Kyrkoherden i Mariestad, hofpredikanten och L. N. O., magister M. E. Silfverbrand, som tillförene en längre tid tjenstgiort i bufvudstaden, har d. 46 d:s aflidit, och ett af de bättre regala pastoraten derigenom blifvit ledigt. — Norska bladen med dagens post berätta, att den s. k. potatessjukan visat sig äfven i Norge, nemligen i trakten kring Skien. — Dagl. Allebanda berättade i går, att tvenne yngre utmärkte läkare, hrr Gellerstedt och V. Lundberg nyss återkommit till fäderneslandet från en utländsk resa, för att bär i Stockholm bliva praktiserande läkare. Detta tillkännagilvande var ganska intressant, men har, såsom vi försport, förefallit något ovanligt, då ett sådant tillkännagifvande ej skett när andra läkare, com jemväl rest och längre eller kortare tid studerat i andra länder, derifrån återkommit, ehuru desse äro ganska många, såsom exempel hvarpå endast bland de yngre må nämnas bkrr Malmsten, Berg, Carlsson, Sundevall, Liljewalch, Hagdahl, P. RLundberg, Lang, m. fl. — Den Konstitutionelle innehöll i sista numret en utförlig artikel, kallad: Om målarekonsten, med anledning af vår artikel om ett skandinaviskt konstförbund,. Man träffar deri följande intressanta satser: ,Att förneka det vi ha en nationel — det vill säga historisk — målarepskola, vore väl obilligtp. — — — Innan man inom en konst får hvad man kallar skola, är det ju naturligt att denna skola måste ledas af sunda konstlagar,. — — — Kastom en blick på vår inhemska konst, och man skall finna, att vi, i de grenar deraf der det techniska icke står tillsammans med ideernas verkan — ega artister, fullt jemförliga med andra länders. :Men i andra grenar, der technik och komposition måste verka gemensamt, beroende af hvarandra, eller der allt hvilar på skolan, der stå vi ännu efter andra nationer. Der det fordras betydlipgare technik, der det materiella lägger hinder i ,vägen, som blott kunna besegras med oafbruten flit och ständiga pröfningar, der man måste sö,ka ett passande uttryck för sina ider, — der stå vz tillbakar. Det är glädjande att finna Den Konstitutionelle vara så invigd i konsten, men hans styrka uppenbarar sig i synnerhet i frågan om ,teckning, och ptecknik. Se här nemligen några meningar vidare: De Svenska målarne sakna på det hela technik, och denna teknik är likväl för dem af stor vigt, då de i första rummet måste teckna naturen,. — — — De synas föreställa sig, att allt beror på kompositioner, på uppfattningen af de afbildade föremålen, intet på huru dessa ideer utföras i (Hvyilka fina distinktioner!) -— Om Westin heter det: Nättare kompositioner skådar man sällan, slarfi re lechnik ej heller,. Vidare talas om nödvändigheten att beflita sig om en sannare och grundligare tecinik,; men klagas att lärarne tvertom i sjelfva de modellställningar, hvarofter de låta eleverne feckaa lefrvande föremål. cifva