Aftonbladet – 21 oktober 1845, sida 1

Ipa en dito plata. Kan maste mecgilva, att v derbörande i Bäjern äro mästare i konsten a exploitera folkets fickor, till förmån för konu1 I gadömet. RYSSLAND. Såsom upplysande i afseende på ställningar o förhållanden i detta land torde en korresponden artikel i Leipziger Allgemeine Zeitung från S Petersburg, dat. d. 20 Sept., förtjena meddela Den lyder som följer: De sednaste händelserne i Kaukasus fortfa Jännu alltjemt att vara samtalsämnet för dage och så föga också något officiellt förljudes o målet för kejsarens resa, så hyser man dock n sedan vi på den långa omvägen öfver Tysklar oeh Frankrike fått veta, huruledes den af vå tidningar så pompöst förkunnade segern vid Dart icke varit mycket mindre än ett förfärligt nede lag, icke mera något tvifvel deröfver, att respl: nen ju i alla händelser kommer att beröra krig teatern. För öfrigt afundas ingen furst Woror .zows närvarande ställning. och det gammal-rysk I partiet, som upphöjt sin skyddling till det befö han erhållit, synes nedslaget. I trots häraf ka man icke neka, att öfvervigten af detta part inflytande öfverallt låter känna sig, i synnerht sedan storfurstinnan Alexandras och general Ber kendorffs död, hvilken sedna:es personliga stäl ning till kejsaren grefvarne Orlow och Kleir michel intogo. Så mycket farligare måste fö detta parti, som så nyss kommit till välde, e jsådant slag vara, som Woronzows nederlag. TI om detta Kaukasiska krig blifvil med lycka bragt till slut af en bland det ryska adelspartiets hu vudmän eller lärjungar, så skulle dess inflytand hafva betydligen stigit. I synnerhet skulle de efter all sannolikhet hafva blifvit möjligt, att ute stänga ledamöterne af ridderskapet i Östersjöpra vinserne från de högre statsoch militär-embe tena, och på detta sätt betydligen minska de ty ska provinsernas inflytande, och göra möjligt al icke fästa stort afseende på dem. Men nu är a utsigt dertill försvannen. De officerare, som ha framgång i Kaukasus, voro till och med vid denn olyckliga operation till större delen tyskar, oc här går det ryktet, att krigets ledning åter kom mer att anförtros åt någon af dem, i fall Wo ronzows nya operationsplaner äfven gå öfver ände De oerhörda summor, som detta å nyo olycklig krig kostat, genom de kolossala rustningarna un der det förflutna och de storartade ansträngnin garna under det innevarande året, tillskrifve man också, att ingen enda af de lättnader i stats bördorna, hvilka man boppats af finansminister Wronschenkos förvaltning, ännu blifvit förverk ligad. OSTINDIEN. I engelska biadet Morning Chronicle förekom mer en målning af tillståndet i konungariket Oude som är i hög grad märklig, och hvars sannfärdig het väl ieke lärer kunna dragas i tvifvelsmå enär denna tidning genom sina korrespondente och för öfrigt officielia källor bör vara i stån att känna verkliga förhållandet: Vi meddela et utdrag af den ifrågavarande artikeln, som me ens förflyttar tankan tillbaka till medeltiden Europa och näfrättens dagar, hvilka ännu syna florera i Åsien. Om Ensland, såsom någon an ledning är att förmoda, har för afsigt att ordn Oudes inre angelägenheter, så synes åtminston behofvet af. en bältre sakernas ställning i nämnd land ej kunna bestridas. Det ifrågavarande ut draget lyder som följer: i För de fleste, som ej längre tid vistats i Ost indien eller äro personligen bekante med rege ringsförhållanderne i Asien, skall utan tvifvel de sannfärdiga skildringen af ställningen i Oude sy nas en löjlig öfverdrift.. Det finnes likvisst tvenn armeer i landet; en utgörande omkring 33,00: man, som besoldas af konungen, för ati bistå ho nom i skatternes indrifvande från folket, och e1 annan, utgörande måhända mer än 4100,000 man spridda öfverallt i landet, och underhållna a småchefer, i afsigt att göra motstånd emot rege ringens fordringar så ofta omständigheterna kunn: medgifva det. Ingen tänker der i landet på at betala sina skatter utan tvång. Uppbördsmanner inställer sig icke hos den skattskyldige med er skattelingd i handen, för att på höfligt sätt fram: ställa regeringens fordringar. Han kommer til en stad eller by åtföljd af en liten armee, bered att med ett ofelbart artilleri tilltvinga sig skatten liksom från ett underkufvadt land. Å andra si dan underhåller folket, såsom Vi ofvanföre nämnt sina egna truppar, och då de anse sig tillräcklig! starka för att motstå konungens makt, inställa de skatternes betalning och välja svärdet till skiljeman emelian sig och regenten. De mera mäktige cheferne bo i starka slot! eller fästningar, omgilne af tjocka snår och småskog, och på andra sätt gjorda så svåra som möjligt att komma åt. Här uthärda de årliga belägringar, under hvilka, en mängd menniskolif ä ömse sidor spillas, innan de beqväma sig att betala skatterna. Då kungens armöee är stark, stormar den slott och byar, och utpressar de skatter. kungen fordrar, sedan måhända en stor del ai invånarne strukit med. Under det dessa expeditioner räcka, kan man ibland på en gång se 30 åa 40 byar stå i låga, hvilket lätteligen kan ingifva en främling den tankan, att hela trakter härjades af en fiende, då deremot i sjelfva verkel det icke är någon annan än uppbördsmannen a eo MAA hos