Aftonbladet – 25 september 1845, sida 2

fönstret och kastade en blick utåt la place de: Precheurs. — Dj se ANamma! ropade han förtretad Står icke den der fördömda Argus ännu gvarl — Ta mig tusan hade jag icke Just att Gvarstanna bär, ty om den satan icke tog mitt signalemeni förra gången, så ger jag honom nu, då jag går hem, ett ypperligt tilifälle att kompletiera hvad som fattas. — Obetäinksamme! ropade Mirabeau. Hvad gör det väl nu om du blir sedd? Har jag icke gifvit dig ett förträffligt medel till ursäkt imför din onkel? — Du bar rätt, svarade Rudolf. Jag ör ju väl beväpnad med förevändningar och kan således bära hufvudet högt; ja, gå med ansigtet bart till ech med, om det skulle behaga mig. — Hal ha! förtusan! ropade han efter en paus Det miste jag göral... Jag önskar nu att bl igenkänd; detta skall föranleda en förklaring mellan mig och min morbror; och denna förklaring skall, naturligtvis, draga honom i mina nät — Nå väl, inföll Mirabeau; pu är du då ändt. ligen inne i logiken. — Vi kunna således icke misslyckas. (Forts. följer.) — —MM — — —— — SOLDATEN FRÅN ÅrGcOLE. Den 51 sisil. Au. gusti dog i Confolens korporalen Josef Dumontet ofta utmärkt under namnet Soldaten från Arcole Född d. 30 Mars 4774, ingick han ganska ung tjenst; han var korporal i 51 halfbrigaden, då han den ryktbara bataljen vid Arcolebryggen visade si märkbart prof på mod, till och med oförvägen djerf het, att man kanhända har honom att tacka för da gens framgång. Man vet att franska armeen bemö dade sig att storma bryggan, under det fiendens ar tilieri utspydde ett mördande kartechregn. De först: