MIRABEAU OCH MIRABELLE.) HISTORISK NOVELL AF HIPPOLYTE BADOU. HIT. ARLESISKAN. Under den ännu verkande inflytelsen af en tröttande resa, gick Rudolf tidigt till sängs och sof långt in på morgonen. Han vaknade icke då af sig sjelf, utan väcktes plötsligen af ett) buller, som uppstod under hans fönster, förorsakadt af en folksamling på torget eller det så kallade Place des Precheurs. Chevaliern spratt till, reste sig upp, kastade sig ur sängen och Icpp genast till fönstret, samt blickade nyfiket ut åt torget. Det var Mirabeau, som reste till Marseille, såsom han dagen förut hade tillkännagifvit. Omgifven af en exalterad folkhop, uppbar han, nu som vanligt, den mest bullrande, mest entbu:iastiska byllning. Han fick ej stiga upp i sin vagn. förrän han kommit utom stadens murar, till dess nödgades han gå till fots, midt ibland hopen, som ville bära honom i triumf. Hans vänner hade redan besvarat bans manifest till den provencalska nationen, angående de händelser, hvilka dagen förut hade tlimat i statsförsamlingen. — En fruktan, hvarför man sjelf knappast kunde göra sig reda, spridde sig bland folket. Man fruktade egeniligen, att Mirabcav, uttröttad af adelns förföljelser, skulle i Marseillc söka en genare väg till upphöjelse. Man böniöll derföre, att han skulle stanna; att han ej skulle öfvergifva den stad han en gång valt. Oaktadt alla de försäkringar han gaf, lyckades han dock icke att fullkomligt tysta alla farbågor. Man trängdes omkring honom, under buller och stoj, för att få se honom ännu en gång, liksom hade han ej ämnat återkomma. De som icke kände honom, sökte bana sig v genom hopen, för att åtmistone en gång få 40 ad Se -— 1 2) Se Aftonbl. JM 208, 209 och 240.