Aftonbladet – 11 september 1845, sida 3

Article Image
UT BUUIBGIAULI, VJ PE MTRL HALT LITT RE Pa MMA AMIN lor, utan afhördes med största likgiltighet. BLANDADE ÄMNEN — Från Christiansand i Norge afseglade den 30 sistlidne Augusti briggskeppet Prinsessan Josephine till Havre med öfver 100 norska utvandrare, som ämnade från sistnämnde stad gå öfver till Nordamerika. Med undantag af två handtverkare, två hökare och en arbetskarl, tillhörde samtlige utvandrarne allmogen. — EN MODERN DRAM I VERKLIGA LIFVET. Föl jande historia lärer, enligt hvad franska tidninger Gazette des Tribunaux berättar, för närvarande cir. kulera på börsen i Paris, och de personer, som der. uti spela en rol, äro ganska väl kända. Det är ännt ett kapitel till den gamla historien om äkta män. ners hämnd. ; Hr N., rik kapitalist, hade, ehuru sjelf gift mec en ännu ung och vacker hustru, blifvit häftigt intagen i en fru X., nyligen gift med en ung handlande som för icke länge sedan börjat sin bana. Hr N. fann ett mycket enkelt medel att blifva intim vän i huset; han försköt nemligen mannen en betydlig summa, och visste att omge den unga makan med alla slags nöjen och lockelser. Hr X. blef snart orolig öfver den rike förläggarens trägna uppmärksamhet mot hans hustru, men han teg af fruktan att en brytning kunde ruinera hans kredit. Han inskränkte sig till att noga och uppmärksamt bevaka henne, hvarigenom han snart vann den öfvertygelsen, att hans olycka var fullkomlig. För några dagar sedan utgick fru X. en morgon, under förebärande att hon skulle göra några upphanälingar. En timma derefter märkte hennes man, som dolt sig vid kyrkan Bonne-Nouvelle, att hon hastigt gick in i ett hus, som till det yttre var mycket anspråkslöst. Straxt derpå inträdde hr N.isamma hus genom hufvudporten, som gick åt en nästgränsande gata. Hr X. dröjde ungefär en fjerdedels timma; derefter gick han in i samma hus, der det brottsliga paret trodde sig i säkerhet. En gammal portvakterska visade sig; han uppmanade henne i lagarnas namn att utvisa det rum, hvaruti de begge personerna, som han hbeskref, vistades. Portvakterskan, förskräckt eller tilläfventyrs vunnen genom någon gåfva, tager en nyckelknippa och för honom uppför trappan samt uppläser utan buller en dörr. Hr X. skickar nu bort Portvakterskan samt störtar in i rummet — och man kan lätt begripa den verkan hans oväntade uppträdande förorsakade hos de begge brottslige. Han framdrager ett par pistoler, dem han riktar möt förförarens bröst med de orden: Min herre, gör er bön till Gud om förlåtelse, ty ni måste dö!... Ni skall dö, så framt ni icke utan tvekan uppfyller de vilkor jag föreskrifver er.n i Hr N. bleknade; han påminner sig i detta ögonblick en hämndeyttring i Brest; en ksallsvett utbredde sig öfver hans anlete och bröst, och knappt förmådde han framstamma: tala, hvad fordrar ni? — Ni skall skrifva, återtog hr X., att, ehuru ni öfverraskat mig in flagranti med er charmanta fru, så förlåter ni henne och afstår från allt ansvarspåstående emot mig. — Men min herre, sade br N.:, min hustru är oskyldig till allt det här och ni vill vanhedra. henne! — Nå väl, har ni då icke vanhedrat min hustru? I dylika fall är det den klagande som blir löjlig, och jag har icke lust att taga åtlöjet på mig. — Men ni lofvar väl åtminstone att hålla denna försäkran hemlig? — Jag tror i sanning att ni vill föreskrifva mig vilkor! utropade den förfördelade med hotande åtbörd. — Jag skall skrifva hvad ni önskar, sade kapitalisten med en dof, men undergifven röst. Denna besynnerliga förklaring blef verkligen skrifven i de termer, som den förfördelade maken fordrat, och undertecknad. Låt oss nu gå, min frup, sade hr X. derpå till sin hustru, som tagit sin tilllykt till en dåning, under det hennes medbrottslige helt konfys dragit sig tillbaka; tag på er en lugn och leende mine, och låt ingen misstänka hvad som passerat. Hon måste lyda. Hr X. hemförde sin hustru och höll sig ifrån att göra henne den minsta förebråpIse; men samma dag visade han kapitalistens förslaring för sina vänner, i det han ålade dem tystnadoch den blef så väl iakttagen, att man redan föl, ande dagen icke talade om annat på börsen och hos Portoni.

11 september 1845, sida 3

Thumbnail