Aftonbladet – 4 september 1845, sida 3

se käppen och igenkände den såsom sin, samt styrkt sin rätt dertill genom att visa en för presten okän lgömma i densamma, hvaruti låg instucken en duka rulie. Koch måste nu bekänna förhållandet med skej pets plundring, men undslapp med att blifva förv Isad riksdagen. Af hans berättelse inhemtades vidar Jatt ofvannämnda guldvagga, hvilken lär varit en to .Ilettsmöbel, fanns hos en bonde på gården Storda Tillfölje deraf sändes till Tjörn en truppafdelning a jjarrestera vederbörande och framför allt skaffa red På klenoden; men bonden, som hade denna, fick n; Jom den tilltänkta syrprisen och nedgräfde vaggan I Stordals utmark. Knektarne fortsatte imedlertid sin I undersökningar; men då de icke upptäckte något c rofyvet, läto de de angifna vara i fred och drogo sin färde. En lång tid derefter blef ofvannämnde bong i Stordal sjuk, och då han låg på sitt yttersta, be kände han för presten hvar vaggan läg, med uppm: ning till denne, att efter bondens död återställa de till konungen. Men knappt hade presten aflägsnö sig, förr än den sjuke, ångrande det lemnade förtre endet, och samlande sina sista krafter, smög sig u till dot ställe, der klenoden var gömd, upptog de och dolde den annorstädes, dock i samma mark, s att när presten kom för att uppfylla sin förbindelse befanns vaggan vara sin kos. Imediertid hade bon den i dödsstunden velat, men ej förmått, beskrifv det nya gömstället. (Ur Bohusl. hist. o. beskr. a 4. E. Holmberg.) — MÄRKVÄRDIG JERNVÄGSANLÄGGNING I LONDON Man har för afsigt att förbinda Blackwall me Westend, dels genom en damm långs floden och de! genom en gata duhbelt så bred som Regentstreet. Jernvägen kommer att löpa långsåt dena nya gatan midt, på en 48 fots hög jernställning, uppburen a pelare, så att man har en vanlig kommunikationsvä; deru:der. ÅA ömse sidor af den nya gatan ämna man anlägga butiker, och deras värde, som efter lå; beräkning uppgår till 680,000 steril. skall betäck kostnaden. Då det atmosferiska systemet använde för denna jornväg, kommer en ängvagn att göra min dro buller än en omnibus och andra åkdon som rör: sig derunder. — ÖvAnometerR: Vid franska akademiens ses sion den 7 Augusti, beskref Arago ett nytt instrument, som han begagnat en längre tid, för att mäta den blå färgen på himmelen. Saussure hade insett att intensiteten af himlens blå färg måste tagas i betraktande vid många meteorologiska undersökninga och isynnerhet sedan kan på Alperna observerat himlens mörkbiå färg, hade han itrigt sysselsatt sig med att konstruera en cyanometer eller mätare a! den blå färgen. Slutligen stannade han vid ett in strument af följande beskaffenhet. På en pappers remsa eller i en cirkels periferi gjordes afdelninga af viss storiek, och på hvarj2 sådan lades med bk färg eit visst antal lager. Första afdelningen måla des en gång, den andra två gånger o.s. v., och der igenom fick de Saussure ett visst antal nyanser, all mörkare och mörkare, dem han jemförde med him: lens biä. Men instrumentet var dåligt och föga användbart, emedan man ej var säker på, att en målad nyans blef densamma, då färgerna bleknade, och emedan det icke var möjligt att jemföra dem med tillbjelp af olika instrumenter. Arago hade nu, vid sina försök i afseende på ljusets polarisation, märkt, att det polariserade ljuset under vissa förhållanden fick en blå färg, som var fuilkomligt lik himlens. Han sammansatte derföre en cyanometer, bestående af ett polariskop, hvari är en bergkristall, med en dubbel brytningsaxel, som kan vridas kring sina axlar. Man ser genom ett stycke hvitt papper eller en hvit, framför öppningen anbragt yta: ju mer kristallen yvrides, desto mera polariseradt ljus infa!ler, och desto blåare blir den frambreagta färgen. Man behöfver blott, medelst en visare och en graderad båge, bestämma den vinkel, till hvilken man vid vridningen hunnit, för att finna och, när man vill, äterfinna gradtalet af himlens blå färg. Detta instrument är iledes en konstant cyanometer med noggrannt bestämda färgnyanser. . — ÖSTRONFÖRÄDLING I OSTENDE. Till denna stad föras hela skeppslaster ostron från Engiand, der de förekomma vid Themsens mynning, dels i naturliga. dels i konstgjorda bankar. Dessa så kallade engelska ostron, kända såsom de bästa, förädlas i Ostende på följande sätt: Östronen införas i stora. af sten byggda cisterner, som äro afdelade i flera fack, ända från botten. Bredvid dessa ligger en större reservoir, som står i förbinde!se med hafvet genom en lång, hvälfd kanal. Denna reservoir fylles vid flodtiden,j bafsvattnet stannar deri och afsätter all sin gyttja och orenlighet. -Derefter afleder man vid lägsta ebben allt vattnet ur ostronbassinerna, så att djuren ligga torra i en fjerdedels timma, hvarunder de, i en lårg stråle, utspruta allt det orena vatten de slukat. Derpå ledes det i den yttre reservoiren renade, d. v. s. från dy befriade hafsvattnet i en sta:k ström in uti ostronbassinerna och borttager all utanpå djuren befintlig orenlighet, polyper m. m., hvaremot de finna en sund föda i de infusionsdjur, det till sist inledda hafsvattnet innehåller. Denna operation förnyas dagligen, och för hvar gång ostronen ligga torra, skyfflas de ur det ena facket i reservoiren till det andra, hvarigenom de blifva ännu renare utanpå. Den största och bästa af dessa anläggningar tillhör herrar Valcke komp. Redan inom några dagar efter injörandet i reservoirerna undergå ostronen genom dessa medel en betydlig förändring. Skalen få mörkare färg och djuren blifva fetare; naturhistoriska undersökningar hafva derjemte visat, att de dervid undergå samma förändring, som blommor, när de ofta omplanteras, att de nemligen förlora sina könsegenskaper, och att det är af denna orsak de bli:va fetare. Företrädet i detta förfaringssätt är så erkändt, itt sålunda förädlade ostron återskickas till England, och på kontinenten sändas de ända till Warschau och Marseille. Denna industri har hittills ej idkais på något annat ställe, än i Ostende, men för ett är Setan började man göra en dylik anläggning i Bänirchen. — I Newyork har heltan varit alldeles oerörd innevarande sommar, och man kan ej erinra ig något dylikt på 50 ärs tid. Thermometerna viade ofta 4049 Fahrenhoit (40 Celsius) i skuggan, ch ej mindre än 30 personer triffades af solstygn. rån den 44 till den 91 Juli dogo 474 personer; åledes 259 flera dödsfall än man vanligtvis beräknar sr veckan. To kan har betyd skadat säden öferallt i de Fö 4 undasatag af Ohioeh ia Sta.erna, me