Aftonbladet – 28 augusti 1845, sida 3

hvilkas anläggande icke, utan mycket besvär, och en på förhand oberäknelig kostnad, kan tillvägabringas; men, rörande norra ändan af Carl XIII:s torg, nämna kommitterade alldeles ingenting om ,vattensjukt tillstånd och fuktn. Det är dock allmänt kändt och sedt, att vattnet vissa tider af året står öfver marken på Carl XIII:s torg, så att vandraren har svårighet att komma deröfver; och att ett till den grad verkligen ,ytterst vattensjukt tillstånd på ingen al de andra uppräknade byggnadsplatserna finnes: ett förhållande, som ins. redan i en föregående artikel anmärkt. Bland bilagorne till kommitterades utlåtande finnes ock en, Litt. H, af Hr Modig, som säger om de ifrågaställde byggnadsplatserne på Carl XII:s torg, följande: A båda ställena, likväl mest vid nuvarande brunshuset och trakten der framför, synes man bafva att vänta svårigheten af vattensjuk jordmån, ty vatten, såsom det tyckes från små källådror, visade sig i alla undersökningsgroparne vid brunnshuset, 5 å 6 fot under jordytan, således 4 å 5 fot högre än den för tillfället varande vattenhöjden i strömmen midt för torget. Ar det nu derföre, som inga trummor och ingen oberäknelig kostnad, nämnes, för den utsedda platsen vid brunnshuset, att trummor till markens uttorkande bär icke kunna anläggas och hållas öppna, i brist på nödigt affall för vattnet, då afståndet till Norrström är 4200 fot; men vattenytan i strömmen ofta lärer hålla sig kanske ej 6 å 7 fot under den nu varande marken vid brunnshuset ? Huru då förekomma fukt i den nya byggnaden? Öfverintendentsembetet säger sjelf, i sin underdåniga skrifvelse af d. 27 Aug. 1844, att, af musei taflor i det högt belägna Kongl. Slottet, 300 ligga instaplade i ett trångt och fuktigt förvaringsrump, samt att det är, ty värr, utan fråga alt de genom vanvård betydligen lidit; och ändock strider detta embete ännu, för att få det nya museum anlagdt i — ett kärr! Skälet till denna envishet ligger kanske eji ett djupt oförstånd. För musei, för de dyrbara samlingarnes skull, för fäderneslandets, torde det i alla fall vara tid att se sig om efter en eller annan stråle ljus öfver det som hittills i denna sak hos detta embete passerat. Vi skole dermed sysselsälta oss i det följande. GEES SOT ROSEN