Aftonbladet – 28 augusti 1845, sida 2

(RNA betydenhet för honom? — Då aftorkade Kohlhaas en nedrullande tår af sin kind och svarade: Högärevördige herre! det har kostat mig min hustru. Kohlhaas skall visa verlden, att han ej omkommit vid en orättvis handling. Rätta eder i detta fall efter min vilja och låt domstolen afgöra. I allt öfrigt, hvarom tvist kunde uppstå, fogar jag mig efter eder vilja. — Luther sade: Se, hvad du fordrar är billigt, efter allmänna rösten att döma, och hade du vetat göra landsherrn bekant med din sak, innan du skred till sjelfhämnd, så tviflar jag icke på, att din fordran i alla afseenden blifvit godkänd. Men skulle du icke handlat bättre deri, att du, efter din Förlossares exempel, förlåtit junkern, ridit hem med hästarne, så magra och uthungrade de voro, samt åter uppstillat dem i ditt stall på Kohlhaasenbräck? — Kohlhaas svarade: Kanhända — och i det han trädde fram till fönstret: kanhända också icke! Hade jag vetat, att det skulle kosta mig min älskade hustrus blod, då är det väl möjligt, högärevördige herre! att jag ej låtit den skäppan hafre förtryta mig. Likväl, när det nu en gång kommit att stå mig så dyrt, så anser jag bist, att saken går sin gång. Låt domen falla, som sig bör, och :junkern återställa mina hästar! — Tankfull trefvade Luther bland sina papper, men yttrade slutligen, att han, för hans skull, ville träda ; underhandling med kurfursten. Imedlertid måste Kohlhaas i stillhet uppehålla sig på slottet Liätzen, och i den händelse kurfursten beviljade wonom fri legd,! skulle det bekantgöras genom plakater vid de allmänna vägarne. Väl vet jag ;), fortfor han, då Kohlhaas böjde sig ned för att yssa hans hand, om kurfursten will låta nåd gå