Aftonbladet – 26 augusti 1845, sida 3

och tjenare lägrade han sig i ett gammalt, för. fallet tegelskjul, som stod i en mörk skog. D: han hade erfarit, att man i staden fått hans mandat, begaf han sig dit om natten, stack staden :; brand på flera ställen, och under det hans folk plundrade förstaden, uppslog han på kyrkdörren ett plakat, som innehöll, att han, Kohlhaas, hade satt eld på staden och att han, såvida junkern ej utlevererades, skulle så i grund nedbränna densamma, att ingen mur mer funnes att skyla förpädaren. Den gamle landsfogden Otto von Gorges utsände nu emot den rasande ett bancer med trettio man; men en höfvitsman Gerstenberg, som anförde det, gjorde sin sak så illa, att Kohlhaas fullkomligt besegrade honom och nedgjorde hela hans skara. Nästa natt stack Koblhaas åter staden i brand och uppslog ett plakat, hvari han berättade, huruledes det gått Gerstenberg. På det högsta uppbragt häröfver, gaf landsfogden junker Wenzel en lifvakt, för att skydda honom mot det rasande folket, som med all makt fordrade hans utlemnande, och tågade sjelf med en väldig trupp emot draken, som ödelade landet. Hästhandlaären var likväl alltför klok att gifva sig i färd med denne. Han låtsade derföre fly mot det Brandenburgska området, lockade landsfogden fem mil efter sig, skyndade derpå om natten med sitt folk tillbaka till Wittenverg och antände staden för tredje gången. En häftig nordanvind understödde elden, så ait inom mindre än trenne timmar, två och fyrtio hus, två kyrkor, flera kloster och skolor, jemte landsfogdens palats, lades i aska. Landsfogden, som trodde det Kohlhaas flyktat till Brandenburg, fann vid sin återkomst staden ödlelagd och