BLANDADE ÄMNEN: OM ENGELSKA FLOTTANS BEMANNING ). Man har nästan antagit som ett axiom, att England till sjös är öfverlägset alla de andra sjömakterna tillsammantagne, och detta kan tillen del vara sannt, om det vore tänkbart, att man lemnade England tillfälle att i krig sammandraga hela sin styrka. I ett landkrig kommer det mindre an på hvem som har de flesta än de bästa soldaterna vid de punkter, som äro nödvändigast att besätta; och denna grundsats, hvilken äfven är tillämplig på sjökriget, gäller i dub) Denna uppsats, hemtad ur en Tysk tidning, saknar ej intresse vid bedömandet af Englands och andra sjömakters relativa styrka till sjös, så vidt denna anses beroende af tillgång på matroser, eller, med andra ord, på öfverlägsenhet i kriget med seglande fartyg, i hvilket matroserna, som bekant är spela en vigtigare roll än sjelfva sjösoldaterna. Skulle åter sjökriget med ångfartyg — hittills mera anadt än försökt — korima att utveckla sig efter de föreställningar man mångenstädes gör sig derom, så förändras nyssnämnda grund för styrka till sjös, likasom hela siötaktiken, och tillgången på matroser blir dortl on jomnförelsevis underordnad fråga. (dfto.bl. anm.)