Aftonbladet – 25 augusti 1845, sida 2

je el5seH NR ATA MVA OO Re vrDe ULL IUTIDBLAIMA gaste oberoende af den politiska pressen, han skulle ledas hvarken af dess råd, dess beröm eller dess klander; utan blott af fosterlandets intressen, efter sitt bästa förstånd; o. s. v. Föröfrigt yttrade han, att han ansåg folkets ledande tanka, som utgått från julirevolutionen, vara viljan att rädda den hotade friheten utan att ånyo beträda revolutionens bana i det inre och krigets i yttre afseenden, och hemtade bevisen för regeringssystemets förträfflighet, som grundade sig uppå principen att styras genom och med kamrarna, uti landets närvarande framskridande välstånd och den aktning det äger af utlännningen. Ett bevis för detta yttre anseende, hemtade han från Frankrikes inflytande på befästandet af det konstitutionella statsskicket i Belgien, Spanien och Grekland. Berömmet för detta fördelaktiga sakernas skick tillhörde allena konung Ludvig Filips vishet och orubbliga tillgifvenhet för Frankrikes intressen, och han bad derföre alla att belöna den store konungen genom trohet och tillgilvenhet. Eit annat tal, som grefve Salvandy hållit vid prisutdelningen i Sorbonne, har deremot blifvit illa tadladt, på den grund, att det haft en ensidig politisk färg, och han sökt bibringa lärjungarna fördomar för det konservativa partiets intressen. Marskalk Bugeand bar återkommit till Algier, från välförrättadt fälttåg, hvilket icke fått den tillimnade utsträckningen till Kabylernas områden; såsom det tros derföre, att regeringen, som ogillat denna Bugeands krigslystnad, sökt någon förevänning att kalla honom åter till Frankrike, dit han nu i slutet af Augusti lärer afresa. Prinsen af Berghes har för den omtalade förfalskningen af spelmarker blifvit dömd till tre års fängelse och 400 francs böter. SPANIEN. Drottning Isabella skulle den 46 dennes lemna St. S. bastian, förblifva i Mondragon till den 23, afresa derifrån till Bilbao och Pamplona, der hon i början af Sept. lärer sammanträffa med hertigen och hertiginnan af Nemours. Såväl general Concha som general Cotonen, hafva af missnöje med general Narvaez förfoganIden, inlemnat sina afskedsansökningar. Den sedInare hade enskilt det skälet, att en ung general, Fulgosio, blifvit ställd öfver honom i befälet. I Barcellona hade hr Gispert blifvit afskedad från landshöfdingebefattningen och hr de Eusico utnämnd dertill. PORTUGAL. Valmansvalen hade i bela riket pågått den 3 dennes och såsom man förutsett, utfallit nästan öfverallt till ministerens fördel. Den 47 skulle deputerade-valen ske. NEDERLAND. Den beryktade fransyske thronpretendenten, den s. k. Hertigen af Normandie (egentligen en urmakaregesäll vid namn Nanndorff) afled i Delft d. 40 dennes, nära 60 år gammal. Han påstod sig vara Ludvig XVI:s son, och många gamla legitimister i Frankrike understödde honom med penningar och behandlade honom såsom prins. TYSKLAND. Lugnet i Leipzig har icke i någon väsentlig mån varit stördt sedan de bedröfliga uppträdena d. 42. Väl hade folket en natt kastat stenar på soldaterne, som stodo bakom barritrer vid slottet, men så snart kommunalgardet kom och uppmanade de anfallande att skiljas åt, lyddes uppmaningen genast. Begrafningen af 6 af de ibjelIskjutne skedde med mycken högtidlighet och stor procession d. 45. Processionen öppnades af det ridande kommunalgardet. Derefter kom 2) en bataljon kommunalgarde till fot; 5) studenternes anförare och en del studenter; 4) en musikkör; 3) universitetsfanan, buren af studenter; 6) det ledande utskottet af borgerskapet; 7) de 6 liken, åtföljde af en hedersvakt studenter och de aflidnes slägtingar; fyra af liken buros, tvenne fördes på likvagn; 8) skyttsällskapets fana; 9) en mulikkör; 40 deputationer och andra, som slutit sig till tåget; 44) boktryckarne med sina fanor och emblemer; 12) köpmännen med fana; 43) en oöfverskådlig massa af borgare och studenter, åtföljda al stadens 4 fanor, och 44) en afdelningaf kommunslgardet. Studenter och kommunalgarde bildade haye för processionen. (Den 7:e ihjelskjutne skulle först obduceras och lagligen besigtisas, emedan slägtingarne ämna anställa åtal för hans mördande, och begrofs derföre först följande dagen.) Då vid slutet af begrafningen folkhopen började blifva orolig och storma, uppstämde plötsligt en röst i hopen psalmen: Vår Gud är oss en väldig borg i hvilken hela folkskaran deltog, loch nu återvände man tyst och stilla hvar och jen till sitt. Kommunalgardet och studenterna bestrida vaktgöringen; den reguliera militären ligger på slottet, och får ej gå ut i staden. InI vånarne äro naturligtvis högst uppbragta emot Idem, som skjutit på folket, och befälhafvarne bålla manskapet inne, för att undvika kollisioner. INu strides mycket i tidningarne om hvem som Igilvit befallningen att skjuta. En adjutant hos prins Johan, major Zeschau, intygar såsom ögonl vittne och på sitt hedersord, att prinsen ej gifvit befallningen. Detsamma säger den kunglige kommissarie, som. blifvit skickad från Dresden till Leipzig. Deremot påstås å andra sidan, att prinsen 5:e gånger befallt öfverste von Butlar att kommendera fyr, men att denna vägrat och aflemnat sin värja, då major Sässmilch utfört be