Aftonbladet – 19 augusti 1845, sida 1

rande är låtit tillställa den en gåfva af 200 rd: bko. — Vid Elfda!s porfyrverk arbetas nu, för H. M. Konungens räkning, på en sarkofag, som skall innesluta Konung Carl XIV:s likkista och uppställas i Carolinska grafkoret. Gengångaren berättar att sarkofagen kommer att bestå af ett porfyrblock, som huggits ur ett berg, 2 mil från verket, och blifvit framskaffadt af 460 arbetare, samt att den väntas färdig först år 4847. — K. M:t bar, under d. 44 sistl. Juli, tillagt hemmansbrukaren Erie Ersson i Sibro för ådagalagdt nit och välförhållande under den längre tid han utöfvat kronofjerdingsmans-befattningen i Ardahla :socken af Södermanlands län, ett exemplar i silfver af medaljen utaf 3:1e storleken med omskrift: bFör medborgerlig förtjensty, alt al honom bäras på bröstet. — Samma dag har K. M. tilldelat t. f. jaktuppsyningsmannen P. J. Hallberg, som, under patrullering mellan: Marstrand och Kalfsund, d. 27 sistl.. Maj med: egen lifsfara räddat tvenne personer ur sjönöd, ett exemplar i silfver af medaljen med omskrift: För berömliga gerningar,, att af honom bäras på bröstet. (Dagbl:) — Lunds universitet bar förlorat en ung ganska förboppningsfull vetenskapsman, zoologizxe-adjunkten och intendenten vid naturhistoriska museum, friherre Magnus von Diiben, som afled d. 9 dennes, 54 år gammal. Det botaniska arbete, hvarigenom han först gjort sg känd, vårderas högt af männen inom facket, och han hade sedermera genom resor utvidgat sina insigter, hvilka lofvade vacker skörd för de naturhistoriska vetenskaperne. Detta hopp har nu grafven tagit i sitt sköte, tillika med en personlighet, ädel och aktningsvärd i alla hänseenden. — Norrköpings tidningar med dagens post, lik:som derilfrån staden hit anlända resande, gifva helt och hållet lugnande underrättelser i afseende på förhållandet med arbetarne der i staden. De uppsägningar, som ägt rum, sägas hafva föga öfverstigit hvad som vanligen vid denna årstid inträffar, och de många ryktena, som varit gängse om en större och allmännare nedsättning i väfstolarnes antal och i beloppet af arbetslönerna, förklaras grundlösa, och erfarenheten härom har, säga Norrköpings tidningar, småningom skingrat den oro och de bekymmer, som uppkommit hos den talrika arbetande klassen inom detta industriella samhälle,. Samma tidning förmäler äfven, att den i Ostgötha Correspondenten införda artikeln af en arbetare, väckt stor förvåning och harm i Norrköping; det anses ej möjligt eller sannolikt, att de hårda och känslolösa uttryck, som förekomma i artikeln, blifvit fållda af någon fabrikant, tran de rykten, som blifvit utspridda derom, hafva, vid anställda efterforskningar, befunnits sakna grund. En resande från Norrköping har ock uppgifvit, att de sammankomster, som arbetarne Lållit ute i fredags och lördags 8 dagar sedan, varit så fredliga, att auktoriteterna icke ens ansett sig böra blanda sig deri. Slutligen gilva Norrköpings tidningar följande skildring al arbetarnes ställning, hvilken är en tillfredsställande kontrast af Östgötba Correspondentens artikel: Det torde förtjena undersökas om någon fabriksstad finnes, der de ordentlige och flitige arbetarnes ställning är bättre, eller ens så god, som i många år varit och ännu är fallet i Norrköping. Resande, som sett främmande länder, hafva ofta yttrat förvåning och tillfredsställelse öfver fabriksarbetarnes utseende, bekiädnad och husliga ställning här i staden, jemförelsevis med hvad som äger rum på andra orter. Icke så få hafva genom flit, skicklighet och sparsamhet arbetat sig upp till egna idkare, och såsom sådane efterhand förvärfvat utkomst och välmåga. Ganska många arbetare hafva genom samma egenskaper blifvit ägare af fastigheter i staden; och det torde, utan öfverdrift, kunna sägas, att arbetslönerna städse varit sådane, att en hvar, som icke varit begifven på dryckenskap och misshushållning eller haft alltför stor familj, kunnat genom sitt arbete icke blott förvärfva god bergning, uian äfven spara en penning för kommande tider, hvarom de talrika insättningarne i stadens sparbank lemna ett nära tillhands liggande vittnesbörd. Om äter arbetare finnas, som lida brist eller tryckas af bekymmer, beror sådant ej af arbetslönernas otillräcklighet, utan oftast af arbetarnes eget förvållande, men icke sällan af husltiga eller tillfälliga omständigheter., — Najaden i Carlskrona upprepar ånyo, att befallning om skeppet Manlighetens intagande i dockan blifvit gifven, och berättar derom, den 44 dennes, följande: I skrifvelse daterad den 4 dennes (således dagen före den, då Najadens sednare artikel blef synlig) har befälhafvande amiralen härstädes anmodat varfschefen att, emedan det vär angeläget, att linieskeppet Manligheten med möjligaste första blilver insatt i docka, för att undergå nödig undersökning, ombesörja, att linieskeppet Dristigheten, hvilket nu ligger i nya dockans svajningsrum, må såfort ske kan, sedan detsamma blifvit iståndsatt i botten och till uttagning färdiggjordt, derefter utor Dockan varda ,uttaget och Manligheten dit i stället insatt. — Enligt hvad förut är nämndt kommer ångfartyget Thor att från Carlskrona utrustas, för att utgå på 40 dagars expedition till försöks anställande med dess artilleri, m. m. Fartyget erhåller sin besättning och inmönstrar den 29 dennes, Som chef är kommenderad kapten Ehrenstam, sekond kapten-löjtnant Lagerstråle; öfrige officerare: premier-löjtnant Indebetou, sekond-löjtnant Wallenberg, en af konstruktions korpsen, samt som machinist-ofäcer lö tnant Sasse. Mednämnde