TYSKLAND. Från Berlin skrifves den 8 dennes, att ryktet om införande af riksständer nu vunnit en sådan konsistens genom dertill fogade detaljer, att ingen numera betviflar, att ju en dylik händelse förestår. Den blifvande riksförsamlingen skall få sitt säte icke i Berlin, utan i staden Brandenburg. Ehuru det säges i brefvet, att en mängd detaljer af de blifvande ständernas sammansättning äro kända, så nämnes dock ej hvilka de äro. Ministrarne von Bodelschwing och von Bälow gynna förslaget. Tiden för dess utförande känner man ännu ej med tillförlitlighet. Preussiske ministern i Baden, Hr von Radowitz, säges blifva rappellerad, äfvensom den Badenske i Berlin, öfverste von Frankenberg — allt i följd af Itzsteinoch Heckerska förvisningshistorien. : Till Koblenz eller Stolzenfels komma, utom drottning Victoria och hennes gemål, konungarne och drottningarne af Belgien och Nederländerna, hertigarne af Braunschweig samt flere andra Tyska furstar. Ronge var d. 8 dennes i Halberstadt och predikade. Bland annat yttrade han i predikan: Rom måste falla, hvarpå en bagare drog upp en sten ur fickan, och kastade den åt Ronge, med utropet: ,Icke Rom, utan du din hund måste falla,. Folket blef så uppbragdt, att de sedermera refvo ner bagarens hus, och denne måste rädda sig med flykten. Ronge blef oskadd. Den bekante författaren af das Rheinlied, Nicolaus Becker, har nyligen aflidit i Geilenkirchen, nära Köln. Wärtembergska kamrarne hemförlofvades d. 6 dennes. Konungen har rest till Tyrolen, för att bruka en badkur, ÖSTERRIKE. I Agram hafva blodiga valstrider ägt rum emellan det magyariska och nationella (illyriska) partiet. Det förstnämnda segrade vid valen. Då de båda partierna gingo ifrån valförrättningsstället, stod militär uppställd emellan dem, så att de ej skulle komma i strid. Från ett hus lossades ett skott på det besegrade partiet, som nu störtade på militären, hvarvid ett handgemäng uppkom, som slöts dermed, att 40 Illlyrier blefvo dödade och 20 illa sårade. TURKIET. Staden Ternovo i Rumelien, som står i nära handelsförbindelser med Konstantinopel, hemsöktes af en betydlig eldsvåda, omkring en vecka efter den stora branden i Smyrna, neml. den 42 Juli; 439 hus och större delen af bazarn lades i aska. I Magnesia, sex mil från Smyrna inträffade under mellantiden en häftig jordbälning, som nästan alldeles förstörde staden. Om Storfursten Konstantins resa i Turkiet förmäles att han i Brussa besökte grekiska och armeniska motropolitankyrkorna samt gaf, till en hågkomst af besöket, åt erkebiskopen i den förra en dyrbar diamantring och åt erkebiskopen i den sednare en med briljanter prydd gulddosa. Derifrån reste han till Dardanellerna, vidare till Mytilenc och anlände den 44 Juli till Smyrna, hvarifrån han for den 43 ombord på ryska korvetten Menetar, för att besöka några öar i Arkipelagen. Åt de brandskadade i Smyrna skänkte han 20,000 piaster. Han sades ärna sig från Arkipalagen till Salonichi, och derifrån landvägen till berget Athos för att besöka dervarande grekiska kloster; hvarefter han åter förväntas till Konstantinopel mol början af Augusti. Man vill ha anmärkt, såsom någonting eget och betydeisefullt vid den ryske herrskaresonens besöki det muhamedanerna ännu underdåniga land, hvars hufvudstad bär hans namn — det för hela den förtryckta grekiska befolkningen så heliga — att hans resa liknar en from pilgrimsfärd och att hufvudföremålen för han: uppmärksamhet öfver allt utgjordes af de reli giösa anstalterna och presterskapet.