Aftonbladet – 15 augusti 1845, sida 3

Jkunna utströs var blandadt med torr sand, lem nade 538 skålp. timotej, alltså 436,80 centner p lett Magdeb. Morgen. Resultater på Luzern. I 4) En Rutbe gödd med 3, skålp. fint pulve riseradt koksalt blandadt med torr sand, lemnads 47 skålp. grönfoder, således 84,60 centner på et Magdeb. Morgen. — 2) En Ruthe med 4! skålp. guano blandadt med AZ skålp. gips, lem. nade 36 skålp. grönfoder, alltså 400,80 centner pi ett Morgenland. — 5) En Ruthbe med 4 1, skålp guano och !, skålp. koksalt gaf 60 skålp. elle 108 centner på ett Magdeb. Morgen. — 4) Er Ruthe med 4 1; skålp. benmjöl blandadt med skålp. koksalt producerade 47 skålp., således 84,6( centner på ett Magdeb. Morgenland. — 3) Er Ruthe med 4 !7, skålp. guano lemnade 353 skålp grönfoder, således 93,40 centner på ett Magdeb. Morgen. Af de förestående äfvensom åtskilliga andrs försök, hvars resultater icke v.rit gynnsamma märkes följande för framtida experimenter: 4 Koksaltet pulveriser2s så fint som möjligt vid alla gödningssätt. 2) Om saltet skall strös öfver växterna, så förenar man det för hvarje fall med en annan, om också för vegetationen likgiltig, kropp, såsom lera, sand o. d. och det i den mängd, alt saltsmaken icke kännes med tungan. 3) Blandningen med den fremmande kroppen bör ske i möjligaste grad jemnt och omsorgsfullt, antingen gödningsämnet skall strös ofvanpå de planterade vexterna eller blandas med jorden. 4) Utströningen öfver vexterna sker bäst i fuktigt väder, endast i torka behöfver det nermyllas i jorden. 3) Ehuru hittills intet försök, der vi löst koksalt i flodvatten, haft en gynnsam framgång, så kan man likväl af analogien med förenämnde facta sluta till, att brunnseller flodvatten, blandadt med salt i så ringa qvantitet, att det knappt är kännbart för smaken, skall verka fördelaktigt såsom gödningsmedel. Ett annat försök, som lemnade ett högst märkvärdigt resultat, var följande: En Ruthe gödslades med 4 skålp. guano, och en lika yta med 1 skålp. guano och Y, skålp koksalt. En blandning af hafra och vicker var utsådd härpå. Guanon och koksaltet verkade genast i början och åstadkommo, genom stark drifning på rötterna, snart en utomordenilig styrka och yppighet i vextligheten, under det att den parcellen som var gödslad med guano ensamt, länge såg ut såsom om den icke blifvit gödslad; sedermera, och efter flera regnskurar, utvecklade sig likväl detta fält bättre och syntes komma nära det, som blifvit gödt med blandningen af guano och koksalt. Men då man afskar 9 qvadratfot på hvartdera experimentalfältet och noga vägde foderqvantiteten, lemnade suanogödningens produkt en vigt af 44 skålp. inder det skörden efter guanooch koksaltsgödningen lemnade 24 skålp:s vigt. (Slutet följer.)