Aftonbladet – 14 augusti 1845, sida 2

risk seger, som visar att densamma står på en fastare grund, än man förut haft anledning tro Det var nemligen i deputeradekammaren fråga om sättet för utnämningen af president i synoden, och öfverbufvud, i sammanhang härmed, om kyrkostyrelsen i landet i det hela. Oppositionen föreslog, alt presidenten skulle nämnas hvart tredje år af samtlige biskoparne i riket, ef ter de flesta rösterna, hvaremot ministrarne yrkade, att utnämningen skulle ske af kronan, bland synodens 3 ordinarie medlemmar. Efter långa och häftiga debatter segrade ministrarne, med 52 röster emot 453, således med 9 rösters pluralitet. Detta röstantal är visserligen icke stort; men då man besinnar att Ryska och Engelska partien i denna fråga förenat sig emot ministrarne, så bevisar det dock, att deras ställning är temligen fast, då de ej kunna besegras af tvenne så betydande förenade fraktioner inom representationen. RYSSLAND. Den 411 Juli öfvervar kejsar Nicolaus invigninsen af ett nybygdt fäste vid Cronstadt, kalladt p;Kejsar Alexander,, och höll derefter revy öfver 1 och 3 divisionen af Östersjöflottan, bestående a 45 segel, hvaraf 47 linieskepp, 44 segeloch 4 ångfregatter. Amiral Bellingshausen förer befälet öfver denna afdelning. MEXIKO. Man har nu fåttt omständligare underrättelser ingående upproret i Mexiko den 28 Juni, enligt hvilka det till sin anläggning var mera vidtutseende, än man i början, till följd af dess hastiga undertryckning, kunde förmoda. Flera ansedda seneraler, såsom Bravo, Gomez, Faria, Valencia, Foruel, och större delen af municipalitetets ledamöter påstås ha varit inblandade deri. Utföranlet hade blifvit anförtrodt åt 200 man af grenaliergardet, som med artillerigeneralen Rangel i spetsen och ropet: Lefve konfederationen och general Santa Annal trängde in i regeringspalatset, hvars platta tak snart var fyldt med beväpnade, medan andra trupper, som slutat sig till de upproriske, besatte tornen på domkyrkan, som ligger midt emot palatset vid stora torgel. Denna punkt beherrskar hufvudgatorna, och var alltså ganska strategiskt vald; men medan palatsvakten dels gjorde ett ytterst svagt motstånd, dels förenade sig med de upproriske, som sålunda lyckades att genast taga presidenten och tre hland hans ministrar till fånga, lyckades det krigsministern Garcia Conde att undkomma genom en bakport, och alt genom kraftfulla tal och åtgärder upprätthålla disciplinen hos de öfriga i kasernen och på citadellet förlagda trupperna. Ett af honom med deras biträde företaget anfall emot regeringspalatset slutade med upprorsmännens fullständiga nederlag. För tillfället räddade sig deras anförare Rangel med flykten, men infångades dagen derpå och dömdes genast till tioårig landsflykt. — De främmande makternas sändebud voro mycket belåtna med upprorsförsökets utgång, och man anser regeringen ha genom gqväfvandet af detsamma vunnit en stor moralisk kraft, som det kallas, i fall hon annars förstode att begagna den.